The Saintpaulia is back! :)

... och har knoppar som avslöjar att det blir nåt i blått och vitt :)...

Också inomhus visar Paulian att det går att överleva kriser...

... en följetong... en favorit i repris... måste googla i egen blogg och hittade åtminstone ett inlägg redan i augusti 2012, sex år sedan. Denna envisa rackare till skönhet...

Orkidén blommar för tredje gången! Trodde aldrig... med den minimala skötsel som jag ger dem. Ja, de är två stycken, och den andra har också en ny blomstängel på gång. Så roligt, så roligt. Men samtidigt, ju fler gånger de blommar, desto mindre chans att de blommar en gång till...

Kanske jag borde läsa på lite, om jag kan ge nåt litet positivt energitillskott sen när de har blommat... eller nåt... Vackert hursomhelst! 

Paulian överraskar... den blåvita... igen.
Jag blir så glad över blåvitt :)!
Att jag dessutom inte precis skött henne bra gör mig extra tacksam över hennes fina blåvita blommor som nu lyser upp fönsterhörnet, just bredvid spetsgardinen.
En i familjen som tillhör den äldre generationen, den över 80, sa när hon såg paulian, att hon nog brukar slänga bort sådana här krukblommor som inte ser ut att må bra längre... Men hon tillade, kanske man borde ge dem en chans ändå...
Ett litet blåvitt hörn i köket som får mig att känna lite glädje även om humöret annars råkar vara i botten...

Sköldpaddsörten var vacker i år. Hann visa mer prakt än någonsin. Det är ju också så speciellt att den blommar så sent, när det mesta är utblommat. Och att den tål lite kyla. Men nu sen snön kom, har jag inte kollat hur den mår. Får bara hoppas den kommer igen nästa år. Då ska jag "sprida ut" den lite mer, flytta en planta som växer på fel ställe, inte mår så bra, till ett annat ställe. Den som inte mår så bra behöver uppmuntras på nåt sätt...

Ska bli intressant att se också, ifall den här första snön smälter i höst, hur blombänkarna ser ut då, efter det tunga täcket som så hastigt sänkte sig över rabatterna. Mycket ogräs kvar att rensa, men vad gör man :). Man får ta fram snöskottan i stället och börja fantisera om nästa vår.

Minns ni än den tiden när det var grönt på marken? :) Det verkar så länge sen, men kanske det var igår... Nu har man redan hunnit skotta en hel del snö. Och nånstans ute i det vita finns ännu några blomkrukor och dylikt som borde plockas bort... Men det lär väl nog smälta bort än, eller vad tror ni? Jag ska ju nog få upp morötterna ännu. Luciadagen 13 december är rekordet hittills för morotsskörd. Få se vad det blir i år?

Fick äran att ge middagshö åt hästarna idag. Det var plötsligt inte så lätt i den djupa snön. Och att ta sig fram på oplogad väg. Vart försvann min kondis?? Nåja, om det tänker snöa såhär hela vintern så lär jag nog få motion. Men en hälsosam tankeställare fick jag. Dags att ta vara på rörelseförmågan!

Hej alla trädgårdsbloggare, och andra "vanliga", som jag,  trädgård-are! Vad gör ni en regnig dag när ni egentligen skulle kunna göra storverk i trädgården men inte tycker att vädret står er bi?
Jag tittar på alla löv inifrån. Och samtidigt som kaninen får mat och jag ändå måste ut, så tömmer jag ut vatten ur de krukor, pytsor och burkar som jag ännu inte tömt på plantor... De håller sig fuktiga i alla fall...

Och så sneglar jag på de plantor jag hunnit få i jorden till vintern. Som t.ex. den här mininävan (ingen aning vad den heter, den bara dök upp som ett ogräs, men eftersom den liknar en krypande näva på alla sätt fick den en egen plats i min nävor in my life -bänk, och liten är den alltså, blomman ca en knapp centimeter!!) som jag tycker är så gullig!

Sen kan man alltid gå in i stugvärmen igen och plita ner några rader i trädgårdsdagboken och planera stort för nästa vår! Då har man ju glömt hur eländig sommaren blev, hur dåligt blommorna mådde av allt regn, och hur bra ogräset växte överallt...

Tvättade en del stora krukor idag, under stuprännan, märkte nog att det skvätte en hel del på mig också, men nåt roligt ska man väl ha av regnet...

Plockade ned mina två miniväxthus idag. Torrt väder ska man ta vara på, speciellt denna sommar :). Har ännu ett par plantor därifrån som ska placeras ut i trädgården, nånstans. Men eftersom det hittills varit så varmt så har jag inte haft nån brådska, fåse hur kommande natt blir... Om jag i alla fall får bråttom sen... Plantorna, om de är vad jag tror att de är, kommer att bli stora och ostadiga i blåsten, så jag borde redan i planteringsskedet planera in ett stödande "staket" av något slag... Fåse...

Gläder mig åt Prins Gustavs öga varje gång jag kastar blicken mot favorithörnet i trädgården. Idag när jag pysslade där och rensade lite för att få plats för de nya plantorna, så skymtade jag ett Prins Gustav -blått blomblad på helt fel ställe. Jag tänkte att det blåst hårt och rivit sönder de skirblåa blommorna i krukan ett par meter ifrån. Men när jag böjde mig ner såg jag en fem centimeter hög Prins Gustav -planta, med en vacker blomma som stammen knappt orkade hålla upprätt! Kan tänkas vara nåt som jag dömt ut som "misslyckat" i växthuset och som jag sen tömt ut i en rabatt sådär annars bara. Så nu kommer himmelsblå glädje från två håll :). Jag vet, jag är barnsligt lättroad ibland. Men varför inte njuta av det som växer :)?

Öppna trädgårdars dag igår. Intressant.
Antar jag, eftersom jag tillbringat fyra timmar i trädgården idag :).
Eller egentligen beror detta intresse mer på att vädret var perfekt, humöret tillräckligt bra och jag kunde lämna allt annat åt sidan.
Rensade en massa. Och hittade en del jag glömt bort :).
Ett överfullt skottkärrslass med skräp till komposten, återvände med lite härligt svart kompostmylla att mata en del favoriter med. Helt enkelt så roligt!
Astilben så vacker i sin gömma! Och visst ska jag väl få skaffat ett par till av dem, så vackra! Fåse.
De gräslökslökar jag räddade undan förgängelsen tidigare i sommar har tuffat till sig rejält. Ska placera dem nånstans, men var... Nånstans där inte myrorna hittar dem...

Blåvitt. Hon, Paulian, hade inte fått nån vidare behandling på fönsterkarmen den senaste tiden. Hon var uttorkad, slut, utan jord (nästan) och de flesta skulle ha slängt henne på komposten. Jag orkade inte ens det, än mindre plantera om och sköta ordentligt. Och så överraskar hon med att plötsligt låta knopp efter knopp titta fram mellan de halvt skruttiga bladen. Och så slår hon till och blommar (för sin ringa storlek) överdådigt hela sommaren, vid den spetsmönstrade fiona-gardinen (eller nåt liknande) som köptes på rean i HobbyHall-katalogen för mer än fem år sen. Vilket perfekt par!

Visst skulle jag gärna ha en massa hästar på bilden i inlägget, men blåvitt är något alldeles speciellt, måste få ett helt eget inlägg. Vackert, stiligt, hemlandstoner... Kotimaani ompi Suomi, Suomi armas synnyinmaa...!

Mossigt stilleben vid stigen ut till komposten. Och nu mernar jag inte att jag blev stående och lyssnade på nån fågel el. dyl. Jag menar alltså sparkstöttingen som egentligen är väldigt "in" just nu fast den är helt ute... Vacker. Vad har den månne varit med om??

Allt växer igen på nåt sätt, buskar till sig, och så kommer en rejäl hagelskur och slår ner allt det storväxta, vilket betyder att man inte ser det småa och blommiga och skira...

I farstun har jag åtminstone ett par skira saker... som får mig att stanna upp ibland, åtminstone en bråkdels sekund, och bara tänka: att nåt så enkelt kan vara så vackert...

En gärdsmyg tror jag visst, väntar på lägligt tillfälle att flyga ut. Burdörren är alltid öppen, så hon får välja själv när hon tar sig en flygtur.

I närheten av gärdsmygen finns de torkade minirosblommorna. Påminner om den fina miniros jag fick i början av sommaren, men som jag inte lyckades hålla blommande. Hoppas bara hon klarar av vintern där jag planterar henne sen...

Åter en gång väntar jag på ledigt, ett par dagar finns inprickade om en vecka.

Och så är det hästbrist igen. Men det ska väl fixa sig småningom.

Har anmält mig åter en gång till en hästrelaterad kurs om en månad. Fåse om deltagare dyker upp så att kursen blir av! Jag vill lära mig mer!

Men först måste jag sova en stund...

Mitt hobbyrum tassar utomhus så mycket som möjligt nu.
Semester ska det vara. Då ska man göra mycket sånt som är oplanerat, apropå, spontant. Samtidigt som man för ut soppåsen kan man kolla in den där blomman som just slagit ut, rensa bort lite ogräs bredvid, klippa bort ett bestvärligt skott av rosbusken som sticker upp mitt bland malvorna, rädda den lilla pensén som plötsligt börjat blomma mitt i grusgången, duscha minirosen med tallsåpa eftersom bladen börjar visa tecken på ohyra, sätta på en kaffe, hämta tidningen, gosa med katterna, skicka ett spontant sms åt nån man plötsligt kom att tänka på och kanske plocka upp den där gulliga stenen från garageinfarten, man kunde ju virka nåt vackert runtom! Och så hör man plötsligt lite extra mycket gnägg från stallet. Är det kanske ettåringarna som ska tränas? då kan man hoppa på cykeln och åka dit och titta, innan man sätter på nypotatisen...

Jag har fotat massor. Kunde skriva en ogräsligt vacker historia med förtjusande bilder.
Men jag hinner inte. Ska bara tassa iväg och kolla in en sak först... jag såg just nåt där ute som...

Fyra trikåblusar i oliv, lila, svart, gråblå. Viskos. Kan det virkas till nåt?
Återstår att se. Detta var i alla fall dagens första, tidiga projekt lite före kl. 9.
Nu söker jag den slutgiltiga idén.

Tills dess får jag glädja mig åt rester av morsdagsminirosen i farstun.
Minirosen klarade inte min behandling, alla blommor bleknade, bröts av, blev till en fin liten minibukett! Helt perfekt som stilleben bland träkäppar, plåtfat och annat udda på farstubordet:)!
Själva minirosen är omplanterad i större utekruka och mår prima av alla nya blad att döma. Hoppas den samlar krafter nu för att kunna övervintra nånstans i något hörn av trädgården!

Här är Easter-Jedwards! Alltså ett påskgräs som friserats så att om man följt med lite eurovisionstävlingar och andra "pop"program de senaste två åren så får man automatiskt associationer till

... en av de riktiga Jedwardsen! Det här är troligen Edward enligt bildens namn när jag sökte fram den på Google, bilden är alltså lånad därifrån, inget jag själv tagit. Nu är det ju svårt att säga vem som är vem, eftersom de verkar vara tvillingar. Utan att googla (jag är ju ingen expert på dem) så tror jag mig veta att den ena heter Jed, eller John, och den andre Edward, alltså blir det Jedwards. Och när de uppträder så är det för det mesta spralligt, färgstarkt, glatt, energiskt och sprudlande. Vad man annars ska anse om dem lämnar jag åt var och en att själva avgöra.

Och vill man veta mera så finns det alltid Google! Denna bild torde vara från en blogg som enbart handlar om Jedwardsens framtåg, hyss, uppdrag, uppträdanden, kläder, frisyrer... osv. Jag lärde mig på den bloggen också att de faktiskt inte alltid har luggen på topp, ibland slokar den, utan att de själva skulle se så värst ledsna ut... Nog om dem.

Vårblomma eller höstblomma, eller närmare sagt vinterblomma!!!

I höstas slog den här penséknoppen nästan ut innan snö och köld slog till. Nu när snön smälte reste den sig klarblå och stolt: Jag klarade vintern!!! ... trots att trädgårdsmästaren valde att lämna mig kvar i den redan från tidigare sönderfrusna krukan. Under snön har det varit lite mörkt men rätt gosigt, verkar pensén säga, men bäst är nog ändå att åter få se solen!

Nu ska jag söka påskgräs-koppar i påskpyntförrådet. Blomjorden har jag tagit upp från potatiskällaren och satt på rumstemperering vid batteriet. Och så tog jag lite gammal, sandig blomjord också, att blanda med så det inte blir för kraftigt för de små fröna.

... ifall jag nämligen får för mig att så de första blomfröna också, i misstag alltså... Man vet aldrig vad som händer när man får jord på fingrarna... då kan man inte köra igenom pianoläxan utan att tvätta händerna, så lika bra att fortsätta "myllra" med fingrarna i jorden!

Vad händer i mitt hobbyrum den här tiden på året?

Mera av hemmagjort papper ska göras, material samlas som bäst i väntan på ledig dag. Jag har samlat av två olika sorters kartonger som jag tror kan vara bra kvalitet för papperstillverkning. Nu gäller det bara att äta lite mer av en viss sorts kex så jag får en kartong till av samma färgnyanser :)!
Nån del av den lediga tiden måste man också plocka fram akvarellfärger och testa att måla på de skrovliga pappersarken.

Är vädret någorlunda, eller inte, så måste man ta en sväng till stallet och kolla in hästarna. Kanske boka in en ridtur, eller ta en ryktomgång så man får bort lite vinterpäls.

Sen börjar det ju smälta dagtid i vissa hörn av trädgården! Så man får börja fantisera om vårens projekt! :) Eller försöka minnas vad man gjorde i höstas, fixade man till nån ny blombänk eller...?

Såg en liten notis om ett förlag som ordnar en skrivtävling, en roman ska man skriva... tid har man på sig till nästa år den här tiden... Skulle vara intressant att försöka sig på om det ev. skulle fastna nåt intressant och användbart på pappret om man satte sig ner...

Sen har jag ju fortfarande i tankarna dedär virkade stenarna, några är färdigt framplockade... bara att börja. Och det tar ju faktiskt inte så lång tid att virka en, när man väl vet vilket mönster man ska köra med... Men när solen skiner på drivorna ute, så vill man nog hellre...

Porslinsmålningskursen är ju öckså i full gång, ännu någon vecka, så jag har ju en del projekt där också att avsluta. En katt-stamtavla (med kattbilder då, inte bara namn) har jag grundat, ska försöka fixa till nån grönskande ram med blommor, skog och vita moln på himlen, tänkte jag. Ett stort kakfat har jag inne för andra bränningen nu. Återstår finishen, och ett par ytor som jag inte visste vilken färg de ska ha. Jag utgick från en stor detaljrik blomma i mitten och så lite gröna blad runt om, lite mer åt abstrakta hållet då... Och så har jag en skål inne för första bränningen, med ett kollage av en del av mina trädgårdsblommor mot en tegelvägg = mitt favorithörn i trädgården. Dit kommer funkia, ringblommor, krollilja, penséer, atlasblommor, smultron, temynta... såna som jag hade fina foton på :).

Igår sprang jag som hastigast in på ett loppis med endast en och femti i fickan... Ut kom jag med en vit porslinsvas som torde vara av "målbar" kvalitet, även om jag inte såg nån stämpel på den. Kostnad 25 cent. Men vad ska jag måla där? :)

Varje gång jag har ärende upp på andra våningen finns möjligheten att öva lite på pianoläxan, nån minut så där i förbifarten. Känns bra.

Och så med tanke på ev. stunder framför tv:n så finns det två tre sticksömmar i reserv.

Har jag glömt nåt nu?
Fritidsproblem?
Javisst ja, jag har ju ett jobb också :).

(För att inte nån ska tro att man är superenergisk: jag är för det mesta trött, slut, färdig, kaputt, känns det som. Men jag suger på karamellerna så länge jag kan. Efter en kort tur till stallet kan jag njuta av lyxkänslan länge, länge efteråt. Porslinsmålningen läggs snart på is igen, så snart kursen är över, så den karamellen tar snabbt slut. Pianospelandet är det lika med, kursen håller ju inte på i all oändlighet, och när den tar slut, tar väl övandet slut också, är jag rädd... När vädret blir mer "trädgårdsaktigt" så får nog handarbetet finna sig glömt, därför har jag stickat på ett par enkla benvärmare i några år nu :). Det kommer alltid nåt annat emellan...)

Carpe diem är väl ändå nåt att minnas. Lev idag, var närvarande i det du gör idag, just nu...

Julstjärnan grönskar medan snön vräker ner där ute. Det är nog vår i luften trots allt!

Jag väntar mig att få en fin skirt grön (giftig!) krukväxt denna vår. En enda gång har jag lyckats få julstjärnan att blomma sen till följande vinter, så jag vet att det är möjligt, men redan att få den att utveckla stora gröna blad, liksom en buske, är ju bättre än de slokande blommorna jag annars har tillräckligt av... :)

Satt i bilen och hörde på radion i fredags att det ju är dags att plantera om sina raringar nu och ge dem chans att visa sina vårkänslor... Någon frågade om att så tomatfrön, men "experten" sa att det ska man nog lämna åt storodlarna, hemmavid är det naturliga dagsljuset ännu för kort för att ge bra plantor, nån gång i mars är lagom.

Min lilla lilla kaffebuske (ca 3 cm?) har överlevt så här långt, trots närkontakt med julgranen, så jag vågar tro att den klarar sig en god stund framöver! Kinarosen som står bredvid visar ännu hur missnöjd den var att hamna bredvid julgranen, bladen gulnade och föll av, och vissa blad är ännu surt "hopskrottade" trots grönska, bara för att de inte gillade granen. (Det är första gången jag märkt tydligt att det stämmer det som sägs, att julgranen inte är bra för inomhusväxter.) Men snart ska jag väl ta en ordentlig frisering på den, så att nya fina skott får ta fart, innan knopparna börjar dyka upp. Visst har mitt krukväxtintresse avtagit en del med åren, men nog är det ändå roligt att kolla in vad som överlevt vintern, och vad man ännu kunde rädda... Lite gröna fingrar har man ändå! :)

Porslinsfärg tål inte minusgrader, vilket gör det lite knepigt den här tiden att ta sig till kursen... Färdigt målat men obränt porslin ska väl nog klara kölden, men själva färgpulvren ska nog inte utsättas för minusgrader.

Det skulle vara dags att måla porslin alltså. Blomkrukan på bilden målade jag för nåt år sen, en sån där "i brist på annat mönster och fräscha idéer"målning. Snabbt och enkelt. Men roligt. Man fick ju ha penseln i handen och "smeta på färg"!

Har nog målat fjordingar också på porslin, men märkte att jag inte är den där småpetiga typen att jag vill dra dit varje strå i pannluggen en och en, det blir mera hafsverk... Så jag vet inte... Lika är det ju med katterna. Bäst resultat blir det ju om man får dit alla nyanser i pälsen som finns i verkligheten, och drar dit varje morrhår försiktigt, försiktigt... Har sett på nära håll en porslinsmålare arbeta med kattpäls och andra mjuka djur och hon fick den så mjuk och detaljrik. Vet inte vad jag ska skylla på... fel på penseln? Eller kanske den som håller i penseln i alla fall... :).

Första frostnatten. Klarblå hösthimmel. Rimfrost överallt. Men min atlas har fortfarande knoppar att öppna, och dagen blir vacker och relativt varm, så... Men en hel del andra växter börjar säga tack för i sommar. Den djupblåa pensén som jag tagit frön av varje sommar och sått på nytt klarar nog några frostnätter till, den har en så varm färg, trots det blåa. Och flera av de små sensommarsådda penséplantorna har knoppar så jag hoppas på en lite utdragen höst så de hinner...

När man får börja söka fram handskar (för kylans skull) och en extra tröja innanför jackan så är det nog höst på riktigt. Mitt hobbyrum blir mera inomhusrum på kvällarna nu. Det blir ju så fort mörkt ute. Igår kväll blev det fortsatt virkande på min "väska av stövelskaft". Har lovat så många att visa upp den sen, så jag borde få den klar innan jag får nästa "fenomenala" ide att sy, virka, sticka eller knåpa :). Man borde smida medan järnet är varmt...

Men dagtid, speciellt idag med strålande solsken och glittrande höstlöv, så kan nog hobbyrummet passa utomhus, antagligen delvis vid stallet... Då existerar inga virkningar, stickningar, eller ens smärtor i rygg och muskler... :) då glömmer man det mesta, när man står bredvid en fyrfoting som ska tas hand om...

Höstbukett, porslinskanna, sten, träskopa.
Jag är inte den som brukar plocka in blommor på hösten och njuta av dem inomhus. Jag föredrar att njuta av dem där ute. Men nu råkade gullbollen bli så lång, och eftersom den står under takkanten så händer det sig att ett skyfall får den att böja sig så djupt att den inte längre orkar stå rakt. Så jag plockade några till farstun. Men det såg lite tomt ut. Nåja, sak samma, jag for ut igen och rensade bort lite onödigt i blomrundeln. Och voila! hade jag lite rödklöverplantor (med rötter) som mycket väl passade i porslinskannan som utfyllnad, innan de hamnar på komposten eller nåt.
Stenen minns jag inte längre varifrån den kommit. Men det kunde gå att måla på den.
Träskopan är nog något så trendigt som ett loppisfynd. :)
Vet inte vad jag skulle vilja använda den till. Så den får finnas där i farstun som en lite robust prydnad.