Den blomstertid nu kommer, del 3 :) ...

... måste jag bara skriva denna snövirvlande dag den 3 maj 2019...

Mer mat åt fåglarna! skrev jag visst om för någon dag sen. Men då visste jag inte om det här...

Fjording över hinder... Men det är inte jag som rider, och bilden är kanske fem år gammal.
Men fjordingen är lika framåt nu som då, och skulle gärna köra en hel hoppbana, om omständigheterna annars skulle vara gynnsamma.

Fick förmånen att ta ett litet barbackaträningspass på ridbanan idag. Det hade jag länge önskat mig och hoppats på (behöver verkligen öva upp balans och avslappning på hästryggen, och jag vet precis vilken fjording som passar bäst till det), men trodde nog inte riktigt att det skulle passa in i tidsschemat för alla parter...

Men idag i den varma eftermiddagssolen hämtade jag henne ur hagen och plockade fram ryktgrejor. Eftersom ridbanan var upptagen av andra ekipage så fick jag börja med en ordentlig ryktning i stället. Tyckte också att det kunde passa med en putsning av manen, så jag klippte till. Tänkte ge upp halvvägs, då jag gjorde ett par onödiga hack som jag sen måste försöka jämna ut... men till slut var jag någotsånär nöjd. Lagom tills det blev mer rum på ridplanen.

Kände mig genast förvånansvärt hemma och lugn på fjordingens breda rygg. Helt annorlunda än tidigare. Jag njöt verkligen nu till max. Och upplever fortfarande att det har varit en lyx-stund vid ridbanan idag. Kanske det varma vädret gjorde sitt till, dels för att jag inte behövde ha så tjockt med kläder på som jag hade senast jag red barbacka, det var visst snö på banan då...

Och fjordingen var mjuk, följsam, lätt att böja även på lång tygel (mer med sitsen och skänkeln faktiskt), och så fort jag tog ett litet fastare tag om tyglarna så "frågade" hon: ska vi trava? Och ja, vi tog några rundor på det mjuka men kanske också lite jobbiga underlaget i hennes typsika lunkande trav. Sen frustade hon ordentligt som om hon sa: Aah, det där kändes bra, att få sträcka ut på torr och fin mark!

Jag vågar tro att hon njöt lite extra av kvällshöet efteråt, liksom jag njuter lite extra av att tänka tillbaka på ridstunden. Är det fortfarande någon som tvivlar på att jag anser att hästar och ridning är ypperlig terapi?! :)

 

Skogssnäppan (bilden från google), tofsvipan och enkelbeckasinen höll mig sällskap i kväll när jag faktiskt lyckades fixa en liten ruta med Nantes tidiga morötter i skogskanten. Ja, jag såg ju dem inte. Men hörde dem! Skogssnäppan flög nog upp ur det vattenfyllda diket och var sen väldigt orolig när jag gick fram och tillbaka med krattor, hönsgödsel, morotsfröpåsar och vattenkanna. Men annars var det nog bara ljuden jag fick njuta av. Enkelbeckasinen hördes från ett annat håll än den brukar. Undrar om det är en annan, eller om det gamla stället blivit för oroligt för den att hålla till på. Roligt i alla fall att höra det välbekanta bräkandet :)!

Måste kolla på google om det faktiskt var skogssnäppan, som jag ju i så många år har trott häckar just här vid vårt dike. Och ljudet stämmer och ställen de trivs på stämmer. Hoppas bara att våra katter inte får tag på ungarna... Men jag läste just nånstans att de lägger ägg i nåt gammalt trastbo, så då är de väl lite högre upp i alla fall. Det är alltid tråkigt när man märker att nån bekant fågel har försvunnit...

Vår ensamma trana har nog synts här också. Även om den ofta haft sällskap av ett par. De är tre stycken som kommer varje vår. Så har det varit i kanske tio år nu, sen den ensamma tranan miste sin partner på nåt sätt och återvände ensam...

Naturen är allt bra fantastisk... Mycket att se på, fundera på, förundras över, och njuta av...

Vårarbete i trädgården med sjuk hals och stegring. Men det var lättare att vara utomhus så...

Favoritkissen hittade en solig plats i närheten och lade sig till ro medan jag drog upp nässelrötter och hundlokerötter (nästan som morötter!). Det är ett av de nyare ställena uppe i skogsbrynet där jag haft morötter ett par år nu och blivit väldigt nöjd. Jag hade fixat bara en lite skogsruta mitt bland nässlor och hundlokor. Men nu tänkte jag "nyodla" lite till bredvid. Antar att det tar ett par år innan morötterna i den lilla rutan smakar lika bra som i den gamla rutan. Jorden ska väl "urlakas" så där lagom efter nässlorna så det inte blir för starkt... eller vad vet jag. Vi får se vad jag sår där. Tippar det blir någon rad med lagermorot. I den gamla rutan blir det nog tidigmorot av nån sort. Gillar den lilla skogsbacken som faktiskt är solig även rätt sent på kvällen. Perfekt att pyssla där en sen sommarkväll och lyssna på morkulla och andra kvällsfåglar!

Fick upp mitt lilla miniväxthus också idag. Och placerade dahliaknölarna där tillsammans med solrosfrön (som ska få mig att orka vänta på eventuella dahliaskott). En del av knölarna såg rätt bra ut, men har inte ännu visat nåt livstecken.

Sen har jag i min optimism sått lite majs, lite zuccini, lite blommor (inomhus). Jag har sneglat i blombänkarna, glatt mig åt de klarblåa ormöga (som jag lyckades få målade på porslin också...) och hoppas de sprider sig ännu mera. Tyvärr såg jag myror på ett helt nytt ställe... fåse hur jag tar itu med det problemet...

Nåja, vårtankar gör gott, så länge det inte finns nåt måstas med dem! Och kanske man hinner med en stalltur i morgon!

I brist på stalldag blir det en närbild på fjordingar. Gott med middagshö i vårsolen...

Har hästbrist, helt klart. Men första maj -firandet tar sin tid, och annat också.
Jag börjar snart sikta in mig på semester... även om det är en månad tills. Brist på semester också... :).

Igår kväll satt jag med ett nytt handarbete (vissla, vissla, jag har inte gjort nåt tokigt...). Har ju fått klart ett par sockor som jag började sticka för nåt år sen, men som det sen inte var akut behov av, men nu är de klara ifall behovet infinner sig. Och så fick jag ju de där handledsvärmarna av fint ullgarn klara också. De tog fart tack vare att jag deltog i en syjunta i byn :). Det gick så snabbt att sticka dem när man hade sällskap av trevliga strumpstickande äldre damer som pratade glatt om ditt och datt :)!

Så jag menar: då fick jag väl starta upp ett nytt handarbete? Jag testar lite spets/hålstickning av restgarner av lite märklig blandkvalitet, alltså ett garn med både akryl, bomull, lin och polyester i. Intressant att se hur det blir...

Terapi.

Vårsolen är väldigt skön för en fjording... och hon förstår att ta åt sig så mycket som möjligt av värmen.

Stod och ryktade henne idag. Vinterpälsen börjar snart vara borta för hennes del, och man fick börja gå på djupet med riktig ryktning. Sen hittade jag nog några små skrymslen med lite smått vinterpälsfjun ännu som jag kunde dra bort i små tussar, perfekt i nåt fågelbo nånstans :). Bakom örat, just där grimman ligger. Och under pannluggen, längst upp vid pannluggsfästet. Och så förstås i "armvecken", vad det nu sen heter på en häst :). Hon stod i solen och njöt under tiden.

Sen fick hon sträcka ut sig på ridbanan i lite volter och lite bommar/cavalletti. Mest för att kvällshöet skulle smaka bättre :).

Terapi!

En liten stund hann vi vara vid stallet idag och få en hästdos innan regnet började igen. En gammal favoritfjording fick en liten snabbrykt. Hon har blivit ordentligt putsad för inte så länge sen, så det är inte så väldigt mycket av vinterpälsen kvar, men i små "skrymslen" finns det ännu en del av den där täta varma vinterdräkten. Terapi hur som helst att få pyssla med hästen.
 (Ja, jag vet att bilden är gammal, men det är den här pälsen som fortfarande ska bort för att hästen ska bli vårfin...)

Sen när jag kom hem så tog jag tag i en större ryktborste med långt skaft och började rykta bort lite gammal höstpäls från gräsmattan... :). Några krokusar tittade fram, hoppas det blir fler färger i år, och att de sprider sig! Det är väldigt vått överallt än, men lite kan man börja putsa, så man får den rätta känslan...

 

Tog en spade i handen (bild från desertpeace.wordpress.com) och handskar på händerna. Skulle inventera skogsrutan där jag hade morötter ifjol. Tänkte att jag kunde "stjäla" lite jord därifrån till min inomhussådd... och när jag vände lite på jorden så var den helt "såfärdig"!! Alltså den "redde sig" eller hur man nu säger. Inget kladd, bara lagom härlig fukt... Nästan så jag frestades att plocka fram morotsfrön...

Och visst är det väl så att det går att så riktigt tidigt också? Om det nu en gång går att så på hösten också!!?

Jo, jag avstod, mest på grund av att klockan var så mycket. Men roligt var det. Samtidigt måttade jag upp en liten ruta till bredvid den gamla, tänkte redan ifjol att jag nog ska förstora landet lite där uppe i skogsbrynet, bara för att det är en sån trevlig sluttning, varm och fin. Fåse vad jag får gjort sen. Brännässlor finns det i massor, så det blir nog ett tufft göra. Och stenar, och... 

Våren är här!

Mitthobbyrum gick runt lite där ute på gården idag. Påtade i jorden här och där. Lyfte på de torra blomstänglarna från i fjol och sneglade dit under om nåt syntes än.
Och visst syns det lite här och där. Sånt man får vara rädd att fryser om det plötsligt blir minusgrader.

Mrs Scott´s Elliot -aklejorna som jag sådde för nåt år sen kommer nog. Alltför stora blad redan, hur ska de klara sig? Ormöga har små knoppar bland sina blad, men de klarar sig ju nog. Brinnande kärlek kommer upp här och där. Tyckte jag såg början på rosenflockeln, men undrar nog om det inte ändå var ett ogräs jag såg. Jag vet ju att rosenflockeln kan komma tidigt men sen fryser de bort så lätt och man får vänta ända in i juni innan nästa början kommer, och det betyder här att de nästan inte hinner blomma fullt ut innan den första frosten kommer på hösten. Så är det att bo i denna zon...

Det mesta är nog ännu gömt under allt fjolårsskräp. Rörde inte så mycket i det hela än. Värmen måste nog komma lite tydligare först.

Fåse om jag lyckas så något i år. Har börjat samla mjölkburkar, som ju är så behändiga. Men hur ska jag hitta den rätta såjorden, när jag inte ids köpa? Kompostjorden får jag inte blanda i, den blir för kraftig för fröna, tror jag. så jag får nog hitta jord nån annanstans.

Borde gå och titta på den lilla skogsrutan där jag hade morötter ifjol. Den får mig alltid taggad att fortsätta med lite sådd, rensande eller planerande. Men först ska kanske mitthobbyrum få lite renare fönster, så man ser bra ut :)!

Dags för fröinventering.
Jag har ju en hel del köpta, från tidigare.
Men så har jag ju en del samlat härifrån och därifrån också.
Det händer ju sommartid att jag plockar med mig i fickorna när jag hälsar på nån, eller är i någon park nånstans.
Nu borde jag så de tidigare sorterna.
För jag tror väl att vissa frön faktiskt inte vill gro om de inte sås tidigt på våren, innan den riktiga värmen kommer, och så finns det väl vissa som ska gro mitt i sommaren...
Nåja, fram med fröpåsarna, så får man ju hoppas att man fortfarande kan tyda vad man skrivit på dem! :)

Det var en regnig och blåsig vecka det här... inget stall förrän idag. Har hela veckan gått och tänkt på en av fjordingarna, en äldre dam, som jag brukar komma bra överens med. Har tänkt att bara jag kommer mig till stallet så ska hon få en rejäl ryktomgång, vinterpäls som irriterar och kliar ska bort och så ska det pratas en massa småsnack med henne :).

Idag blev det av. I cirka en timme stod jag och ryktade och ryktade, klippte manen emellan och så ryktade jag igen. Sen gick vi bara en liten runda på den fina ridbanan, jag märkte att hon gillade det mjuka, lagom fuktiga underlaget. Eftersom jag inte har världens bästa balans mera (spänd nacke och diverse andra orsaker) så vågade jag inte med min ringa erfarenhet longera henne. För trots sin aktningsvärda ålder så har hon en tendens att ta rejäla glädjeskutt när hon longeras på bra underlag. Men hon blev longerad i alla fall, av en som visste hur man gör, och som var van med glädjehoppen. Jag njöt av att se henne springa och spexa, nyryktad och nyklippt, frustande, skuttande, kastande med huvudet när hon satte iväg. Vackert! Och glädjefyllt!

Terapi!

Scillan börjar synas!! Det är verkligen vår! Den här bilden är flera år gammal, men jag var just ute och kollade att det syns små små blåa knoppar där vid husgaveln... Så kanske man får börja så lite frön inomhus nu också?

Tror jag hörde vårt svan-par ropa i förrgår kväll! Jag var själv inomhus, men ljudet trängde igenom fönstren, det gick inte att ta miste på. Och tidpunkten var den samma som den brukar vara sommartid när paret förflyttar sig från dagens matplats till nattens vilogömställe. Jag undrar om det bara var önsketänkande eller om det stämde... Kanske jag borde fara ut nu och lyssna noga... fast det regnar ju nu, jag undrar om svanar har skillnad på vädret...

Bilden här ovan är flera år gamnmal. Just nu är det nog mest snö ännu på de platser de här svanarna brukar spatsera och söka mat.

Jag stod utomhus en stund idag på eftermiddagen, så där tyst och stilla :). Jag kortade av en gammal matta som gått sönder i båda ändarna, så jag klippte bort varpknutarna och tog bort ca 7 cm väft från båda mattändorna för att kunna knyta nya knutar. Och det hela gjorde jag utomhus eftersom det dammar en hel del när man tar bort gammal väft. Samtidigt hade jag möjlighet att lyssna till fågelsången runtom i trädgården. Det börjar åter bli den tiden då man måste lyssna lite extra. Inte vilken ringsignal telefonen har, men vilken vårfågel som signalerar att den nu hunnit komma tillbaka hit till norden.

Bigfoot kunde han kallas, eller Stortass, eller nåt i den stilen... och ändå är den här hans minsta tass :)!
Snön håller på att smälta bort i raserfart nu. Eftersom det regnar för första gången på ett par veckor. Så snart blir det svårare att se spåren efter Bigfoot :).
Han fick en liten pizzakant idag. Det hör liksom till när det finns pizza i huset, eller om matte har ätit pizza på stan, så ska det sparas en liten kant så han får gotta sig... :).

Fåse vad det blir för väder i morgon då, om det finns nån chans att syssla med hästar. Det blir ju inte riktigt det samma om regnet öser ner, alla ryktgrejer blir ju våta. För inne i stallet är det inte samma sak, jag menar, eftersom jag är allergisk är det nästan nog en förutsättning att få vara utomhus om jag ska pyssla med hästar. Om det inte går, så får man väl ta till plan B, nåt intressant handarbete, eller nåt annat pyssel, eller kanske spela spel...

Slutet på ekvationen som jag beskrev den 12 mars ser ut så här.
Det blev en ganska kort väst, men inte så klocklik som bilden visar. Den är ganska snävt tilltagen upptill, så när man har den på sig syns ingen nämnvärt utåtsvängd kant. Magen av alla honungssmörgåsarna tar så mycket plats :)! Skämt åsido...
Men jag är ändå rätt nöjd, helt användbar. Jag är ju en västmänniska, och grå kontorsråtta från förr, så en grå spetsväst passar riktigt bra!
Roligt var det också att sticka helt utan mönster, bara köra på som humöret passade. Terapi!

Terapi av annat slag blev det idag när jag plötsligt befann mig på en terrängtur på fjording! En timmes lugn skritt. Lugn på grund av ställvis rätt så isiga skogsstigar och vägar. En kort bit blev det rejält plumsande i snön för fjordingen, men det var ju bara bra träning. Eftersom jag inte ville släppa fram den ridrädsla som alltid tycks ligga på lur, så bad jag om en ledare och det kändes jättebra. Att nån som kände hästen utan och innan gick bredvid, ibland mest som moraliskt stöd för mig, men nog så viktigt för att jag småningom ska kunna hantera ridrädslan själv. Tackar för den terapistunden i skogen!

Okej, det här är ett aprilskämt... inga krokusar lär synas än, även om jag inte ens sökt efter dem.

Men "vårbruket" har inletts. Både inne och ute :).

Inne har jag planterat en liten stickling av klockmalvan som jag haft i en glasburk på diskbänkshörnet (en kvist som råkade brytas när jag plockade torra blad från min spretiga moder-klockmalva). Aldrig trodde jag sticklingen skulle överleva, men plötsligt upptäckte jag massor med fina rötter! Så hoppas den tar sig nu då och kanske till och med låter den lilla lilla knoppen slå ut :)! Har redan många år varit rädd att moderplantan skulle förolyckas på nåt sätt, inte orka mera. Tycker så mycket om de fina rosa blommorna! Har ju nog satt upp bilder på dem här också tidigare.

Ute tog jag en första kontroll på komposten. Städade undan lite fult skräp och försökte gömma undan det i ett hörn och la på en del kvistar och löv som jag fick loss från den ännu väldigt frusna marken. Antagligen hålls inte den ordningen när kråkorna och ev "sakletare" gräver där, kanske redan i natt. Men jag har ju försökt. Och dessutom fått en liten start på känslan för vårpysslet ute!

Han ligger vid stugknuten, lyssnar på droppet i stuprännan och väntar på mera vår :). Det tar så länge i år.

Men oj, vad pälsen är varm ibland när han kommer in för att få lite mat! Han har nog solbadat på nån riktigt skön plats, t.ex. uppefter stugväggen där man alltid får se de första brännässelskotten sticka upp ur blombänken :), eller också på lekstugutrappan, där det verkligen blir varmt om solen lyser hela dagen.

Fjordingarna i hagen ställer sig också alltid på eftermiddagarna med "bredsidan" mot solen, om den lyser, för att få så mycket värme som möjligt. Och har man hämtat dem till stallsbommen för att rykta och ev. sadla dem, så märker man också hur väldigt varm deras päls är på solsidan. Härligt!

Det blev nog lite hästkontakt idag också, vilket behövdes. Stod bland annat vid grinden och "pratade" en god stund med "stora fjordingkillen". Han kom fram och verkade ha nåt på hjärtat. Roligt med kontakt, även om man inte alltid förstår :).

För övrigt har jag ett handarbete fem före klart, bara att fästa alla trådar och sen pressa lite.
Ni minns kanske mina paint-ritningar där jag beskrev en handarbetsekvation som löd:
En ljusgrå loppiströja med stor stor krage = en loppiströja med liten kragkant + ett stort nystan garn.
Till det här kom lite rest-nallegarn i en matchande mörkgrå nyans.
Resultatet av ekvationen är nu = loppiströja med liten kragkant + en grå spetsstickad väst.
Kanske jag sätter in bild sen.
Roligt i alla fall att få nåt färdigt.

Det är sen en annan sak att jag faktiskit började med nåt nytt idag. Av restgarn... :). Roligt att handarbeta!
Tänkte för mig själv när jag mockade bort några små "hopar" från ridbanan: En timme handarbete om dagen, gör det lättare att orka med vardagen...

Ännu är det inte slut med snön och vinterväder. Snöyran tog helt plötsligt över det härligt soliga vårväder som vi haft nu i många många dagar. Jag blev nästan chockad i morse när det inte syntes nån sol. Det var ju nåt som var fel!

Men snön ska väl komma ner nu i stället för nån gång i maj... För då vill Mitthobbyrum ju ha värme, fin härlig ridplan och lagom torra vägar.

Det har blivit mycket stall i Mitthobbyrum under den senaste veckan. Både promenader med hästar i skogen och lite vanlig skritt-träning på ridbanan, från marken alltså, och en timmes träningspass i sadeln också (som gav mycket positivt inombords), och så lite annat smått och gott. Fast allra mest kanske "rykta bort lite mer av de kollossala mängderna vinterpäls som ska bort". Det är ju den tiden nu.

Allt som har med hästar att göra är ok. Även om det kan synas vara lite jobbigt. Som t.ex. att få bort all vinterpäls sen från kläderna när man kommit hem från stallet...
Huvudsaken att man får vara i närheten av och prata med hästarna. Det är terapi!

Jag har inte skrivit så mycket här av annan orsak också. Jag har försökt jobba med halvfärdiga handarbeten :). Jag vet ju att om jag slår mig ner vid datorn så försvinner hela kvällen i ett huj och jag hinner inte handarbeta. Och visst är det roligt att surfa och blogga, men ännu mera tillfredsställelse är det nog ändå att göra nåt riktigt praktiskt med händerna. Så länge man har händer att jobba med. Och fingrar som lyder. Tyvärr börjar man ju märka att inte det heller är en självklarhet längre...

Sen stod det ju i tidningen idag (?) att en sen vår inte alls är nåt hinder för en tidig sommar !!! så mitt i allt flyttar Mitthobbyrum ut i trädgården och hur ska jag då hinna handarbeta!! :) Bäst att lämna in Kompostboken till biblioteket i morgon, maska av stickningen jag har på bordet, söka fram den där skjortan jag skulle sy om, och plocka fram de halvfärdiga mormorsrutorna som jag började med för ... hmm... fem år sen?? :)

Carpe diem, är väl nåt att tänka på hur som helst. Ringer en god vän, så ta tid att prata, eller skicka ett kort om du har tänkt det. Och om du får huvudvärk, ta det lugnt, slappna av, värm vetedynan, sänk axlarna... I morgon är en annan dag... om Gud vill och vi får leva, brukar det heta. Så sant, så sant.

Påskhälsning till er alla... sänder jag här med en orkidé och en slöjdad kanin i liknande färger.
Månne det blir nån påskkaka i år? Kanske lite kladdkaka i muffinsformar, med vispgrädde och färggrann strössel på, i gult och ljusgrönt... Vi får se.
Men Glad Påsk! och Likt vårdagssol i morgonglöd... och Dina händer är fulla av blommor... Visst ska väl våren komma!

Gammaldags brevskrivning blev det både igår och idag. Hittade gammalt brevpapper med blåklockor och fjäril på och med likamönstrade sirliga kuvert. Så sött! Tjugo år sen köpta på ett postkontor som varit stängt i minst tio år nu...
Och så råkade jag i misstag köpa världens mest påskiga frimärken.

Som inte passar på vanliga fakturabrev på jobbet :). Så då blir det påskbrev! Två igår och fyra idag! Fler blir det väl inte eftersom de inte hinner fram till påsk, men det kan hända att jag skriver mer i helgen... För det var faktiskt roligt att skriva och att försöka skriva snyggt och inte bara rafsa ner nåt. Fåse om jag får svar :)!

I mitt hobbyrum kan man göra mycket annat än handarbeta. Fast egentligen: brevskrivning är verkligen handarbete, märkte jag, när armen så smått börjat värka...