Loppisgarn av olika ålder och färg i en vacker trälåda som jag fått som en alldeles speciell present. Det passar ju alldeles ypperligt i Mitthobbyrum :)!

Och som pricken över i:t en bit av en gammal tidning bland de gamla nystanen, och i artikeln med bild fanns en recension av en teaterföreställning i Helsingfors med Leif Wagner i den manliga huvudrollen.

Och mina tankar flög tillbaka i tiden till de gånger man som liten bänkade sig framför en inhemsk film, t.ex. Munkkiniemen kreivi, med Leif Wager och Regina Linnanheimo...  
Sua vain yli kaiken mä ra-a-ka-as-tan...

Tänk vad ett billigt loppisfynd kan rådda till det i Mitthobbyrums hjärna :D!

Garnen då? Jo, en del lingarn - kul! - och en del "raanugarn" - kul! - och nåt riktigt riktigt tunt garn i "härva" som jag inte har en aning om hur jag skulle kunna använda, men om det kostar sisådär en euro totalt, så vad gör man? Nog är en biljett till Munkkiniemen Kreivi mycket dyrare :)!

Vad händer i mitt hobbyrum den här tiden på året?

Mera av hemmagjort papper ska göras, material samlas som bäst i väntan på ledig dag. Jag har samlat av två olika sorters kartonger som jag tror kan vara bra kvalitet för papperstillverkning. Nu gäller det bara att äta lite mer av en viss sorts kex så jag får en kartong till av samma färgnyanser :)!
Nån del av den lediga tiden måste man också plocka fram akvarellfärger och testa att måla på de skrovliga pappersarken.

Är vädret någorlunda, eller inte, så måste man ta en sväng till stallet och kolla in hästarna. Kanske boka in en ridtur, eller ta en ryktomgång så man får bort lite vinterpäls.

Sen börjar det ju smälta dagtid i vissa hörn av trädgården! Så man får börja fantisera om vårens projekt! :) Eller försöka minnas vad man gjorde i höstas, fixade man till nån ny blombänk eller...?

Såg en liten notis om ett förlag som ordnar en skrivtävling, en roman ska man skriva... tid har man på sig till nästa år den här tiden... Skulle vara intressant att försöka sig på om det ev. skulle fastna nåt intressant och användbart på pappret om man satte sig ner...

Sen har jag ju fortfarande i tankarna dedär virkade stenarna, några är färdigt framplockade... bara att börja. Och det tar ju faktiskt inte så lång tid att virka en, när man väl vet vilket mönster man ska köra med... Men när solen skiner på drivorna ute, så vill man nog hellre...

Porslinsmålningskursen är ju öckså i full gång, ännu någon vecka, så jag har ju en del projekt där också att avsluta. En katt-stamtavla (med kattbilder då, inte bara namn) har jag grundat, ska försöka fixa till nån grönskande ram med blommor, skog och vita moln på himlen, tänkte jag. Ett stort kakfat har jag inne för andra bränningen nu. Återstår finishen, och ett par ytor som jag inte visste vilken färg de ska ha. Jag utgick från en stor detaljrik blomma i mitten och så lite gröna blad runt om, lite mer åt abstrakta hållet då... Och så har jag en skål inne för första bränningen, med ett kollage av en del av mina trädgårdsblommor mot en tegelvägg = mitt favorithörn i trädgården. Dit kommer funkia, ringblommor, krollilja, penséer, atlasblommor, smultron, temynta... såna som jag hade fina foton på :).

Igår sprang jag som hastigast in på ett loppis med endast en och femti i fickan... Ut kom jag med en vit porslinsvas som torde vara av "målbar" kvalitet, även om jag inte såg nån stämpel på den. Kostnad 25 cent. Men vad ska jag måla där? :)

Varje gång jag har ärende upp på andra våningen finns möjligheten att öva lite på pianoläxan, nån minut så där i förbifarten. Känns bra.

Och så med tanke på ev. stunder framför tv:n så finns det två tre sticksömmar i reserv.

Har jag glömt nåt nu?
Fritidsproblem?
Javisst ja, jag har ju ett jobb också :).

(För att inte nån ska tro att man är superenergisk: jag är för det mesta trött, slut, färdig, kaputt, känns det som. Men jag suger på karamellerna så länge jag kan. Efter en kort tur till stallet kan jag njuta av lyxkänslan länge, länge efteråt. Porslinsmålningen läggs snart på is igen, så snart kursen är över, så den karamellen tar snabbt slut. Pianospelandet är det lika med, kursen håller ju inte på i all oändlighet, och när den tar slut, tar väl övandet slut också, är jag rädd... När vädret blir mer "trädgårdsaktigt" så får nog handarbetet finna sig glömt, därför har jag stickat på ett par enkla benvärmare i några år nu :). Det kommer alltid nåt annat emellan...)

Carpe diem är väl ändå nåt att minnas. Lev idag, var närvarande i det du gör idag, just nu...

Nytt papper av en äggkartong. Det är testat nu. (Dock inte detta på bild, det här är egetpappermedsidenbandruntom -bilden jag lovade lägga in.)

Men först en kommentar om att göra nytt papper av telefonkatalogen... Texten där är ju väldigt liten, och personlig, om man kan kalla det så, bara en massa namn och adresser. Så när man river sidorna i små bitar så syns det i alla fall vissa namn i det nya pappret, troligen... Och eftersom den gyllene regeln är en bra regel: det man inte vill att nån annan ska göra åt en själv, ska man inte heller göra åt andra, så testade jag bara med ett papper, resten fick gå vidare till komposten.

En annan orsak till att det inte lockade att använda telefonkatalogpapper är, att kvaliteten visserligen är tunn, skulle kunna tänkas vara bra, men däremot är den så komprimerad på nåt sätt, att den inte blöts upp som man ville. Och, eftersom jag vägrar blanda in nån elvisp eller mixer, utan rör bara om det för hand, knådar på sätt och vis, så får det vara. Det papper jag gjorde höll inte alls ihop... fjällade så att säga :).


Äggkartongen däremot var helt ok. Syntes dock tydligt var hushållspappershylsebitarna fanns, lite onödigt stadiga bitar i jämförelse med äggkartongen. Men däremot gav de en trevlig liten fläckig färg på de färdiga korten. Och av en kartong fick jag åtta någorlunda "tunna" papper av fotostorlek. Återstår att se hur stadiga de är när de torkat.

De papperskort jag tillverkade till först, av gamla brev, vykort, fakturakuvert o. dyl., blev ju rätt tjocka, men samtidigt också rätt stadiga. En liten kommentar där: ska man måla fina akvareller på korten så ska man nog använda papper av jämn kvalitet och glatthet. Nu märkte jag att på vissa delar av korten tog färgen fast riktigt bra när jag testade med akvarellfärg, medan vissa "glattare" delar (mest då bitarna från vykort och glattare brevpappper) knappt tog emot färg alls. Det var som att måla med vattenfärg på plast...

Men om ni förstår: idag har jag haft en rolig stund i mitt hobbyrum.

Och nu har jag letat fram lite mera papper att riva: I en burk vita fakturakuvert, i en annan lite diverse papperskopior och dylikt papper. Fåse. Vill naturligtvis få fram olika papper för att testa, men också nåt fint att på allvar måla på.

Äggkartongkorten kan tänkas bli rätt mörka i sig. Men ifall kvaliteten på pappret ändå är bra, så tänkte jag pussla till en liten virkad spets eller nåt i skirt vitt, och limma på den grova kartongen... Eller så använder jag kycklinggul färg till ett par virkade kycklingar :) och plågar alla bekanta med påskkort, som jag annars inte brukar skicka... Påskkort av äggkartong borde väl passa!

Man kan googla på vad som helst. Virkad fjädernejlika, t.ex. Men utgående från att fjädernejlikan ser ut som på det här fotot, hur i hela världen ska man kunna virka till det då? Har någon faktiskt virkat en sån? Man kan tänka sig att kanterna blir någon förminskad version av den metod man gjorde "flossakuddar" förr i världen... ? Men lika liten och skir som verklighetens blomma blir det nog svårt att åstadkomma. Med någon tunn silkestråd kanske, vad vet jag.

Virkad fjädernejlika har någon nångång googlat på, och hamnade här... Blev den fin? Var jag till någon hjälp?

Hur som helst: fjädernejlikan väntar jag att få se också i sommar, i mitt stenparti, tydligen någon gång samtidigt som den gula fetknoppen "förgyller" gräsmattan i det torraste hörnet av gräsmattan.

På pappersfronten inget nytt. Men fick ett tips om att hemmagjort papper passar bra att måla akvarell på. (Tack för det tipset, syster :)! ) Nu när jag tänker efter har jag nog läst om det, men har ju satt akvarellgrejorna rätt så långt in i hobbylådan... "på hyllan" så att säga, i väntan på bättre tider...
Måste kanske ta fram akvarellfärgerna ändå och testa, fast jag har porslinsfärgerna på första plats just nu. Lite akvarellpenseldrag på papper ska väl gå, medan jag planerar vidare på min katt-tavla i porslin, med tre generationer kissemissar...

God fortsättning på helgen... och lagom kall början på det Nya Året!

Jag tycks inte vara nån bloggare... har inte tid, tycker jag.
Och just nu har jag återigen fått så många nya idéer som jag vill testa...
Var på en loppsirunda i måndags. Fyndade träsaker. Mindre träföremål, obehandlade, vackert slitna, vackert tillverkade eller annars bara vackert träfärgade. Sen vill jag plocka fram penslar och färg och måla, måla, måla... fantisera och måla...

Sen började jag på en ny hästhistoria häromdagen... hann inte skriva många meningar, men tanken, startidén, fanns där och är nerplitad... behöver bara lugn och ro sen för att fortsätta...

Sen tänkte jag ....

Sen vill jag ju också hinna till stallet. Det har varit för kallt att rida, för mig som inte riktigt vågar rida barbacka... men kanske i morgon??!!
Men bara det att stå vid grinden och prata med fjordingarna gör mig lugn och glad. Det är hästterapi i allra högsta grad... Igår pratade jag med den yngsta i flocken. Han lät mig inte klia honom bakom örat, men när jag sträckte ut handen och höll den stilla så placerade han sitt huvud precis så att mina fingertoppar nuddade vid ett speciellt ställe under hakan, och så sa han: klia där!! :)

Men som sagt: hur gärna jag än skulle vilja skriva här så finns ju inte hur mycket tid i världen... Och så undrar man ibland om det är nån som läser... För de som hittar hit från Slovenien och Bulgarien och Ryssland lär nog inte få ut alltför mycket av texten... :).

Nu är det i alla fall nog för idag. Jag vill måla, skriva, eller nåt annat trevligt... i mitt hobbyrum!!
Vi hörs väl nog... småningom... igen.

Jo, jag har målat akvarell. I min ungdom :). Och katter är ett gulligt motiv, dvs. både svårt och roligt. Skulle gärna fortsätta nån gång med det. Så jag har det också på min "när jag inte vet vad jag ska göra"-lista.

Hästar är också ett kärt motiv. Även om jag fortfarande frestas använda mig av tricket man lärde sig som barn: rita hästhovarna i långt gräs eller buskage för att slippa svettas med den besvärliga formen och för att inte behöva kämpa med att få "knölarna" ritade på rätt ställe :).

Tro det eller ej ...
... det blev en ridtur idag!
Jag hade kanske drömt om fina prestationer i stilig dressyrstil, men jag fick konstatera att jag sitter snett och stör hästen med min snedhet... Jag vet ju att jag sitter snett till höger när jag kör bil också, av någon anledning. Därifrån kommer åtminstone en del av min sneda sits. Men jag vet också att det går att arbeta bort, om man är konsekvent och medveten om det. Även när man kör bil! Jag har jobbat på det tidigare, men under vintern har det liksom "tasmast". Nu får jag ta tag i det igen!

Hur som helst: vädret var toppen! Jag blev svettig redan av ryktningen... men sen fläktade det lite ute på banan så det blev alldeles lagom!
Och det bästa sen, när man hör hästen frusta upprepade gånger och den liksom slappnar av och hittar en jämn takt...
Vinterpälsen hade jag med mig hem, åtminstone en del, men så länge det finns snö går det att "skrapa" bort hårtussarna av kläderna.
Med mig hem hade jag framför allt en må-bra-känsla, och en längtan till mera motion!

I morgon är det porslinsmålning igen, nu för sista gången denna termin. Borde få en kruka färdig, men har lite svårt att ta tid. Det är ju den där tiden i ateljén som saknas...
Men här i mitt hobbyrum får jag planera hur mycket som helst! Och det är roligt!

Så varför är jag här?
Ja, i verkligheten har jag ju inget hobbyrum. I verkligheten är mitt hobbyhörn bara ca 2 m2 stort. Om man inte räknar med ett utspritt "lager" som består av kassar och lådor fyllda med diverse... Men fastän mitt hobbyhörn är litet, så skulle innehållet fylla minst 30 m2, om man räknar med alla idéer som finns. Drömmen om ett hobbyrum, en ateljé finns, och fick mig att öppna eget här.
Jag har förstått att utrymmet är så gott som obegränsat här. Det känns bra.
Fast lite ansvarsfullt också. Jag vill ju bara ha må-bra-innehåll i mitt hobbyrum!