Glassboll rullas på strut... (Och nu gör jag inte reklam för nån viss glass,  den glada isbjörnen gör ju bara sitt jobb med glatt humör :D!)
Det är inte glassväder så länge kvar. I söndags var det glassväder mellan karusellerna, eller rättare sagt som avslutning på karuselldagen. Och damerna som serverade glassen var glada även om vi som var kunder höll dem på övertid.
Igår, den sista lediga sommardagen för skolelever, lyckades vi också fånga solen sittandes på dynor på gräsmattan med fika serverat i gräset framför. Slappa, dricka, käka kex, flamsa, prata om högstadiet...
Senare kom en regnskur från världens mörkaste moln. Men då hade vi redan hunnit till stallet :).

Terrängtur i blåbärsskogen...

Fiskarna i havet... eller närmare bestämt: ynglen i akvariet. Vackra, men lever farligt eftersom de stora har en tendens att äta upp dem när det humöret faller på. Dehär ynglen är från ifjol. Ett par tre av dem överlevde eftersom de fiskades upp till ett "barnrum" innan det var för sent.
Ville bara sätta in bilden. Färgerna är så fräscha. På nåt sätt.
...
Men färgerna var också fina ute i skogen idag.  Sett uppifrån en fjordingrygg. :)
Första riktiga terrängturen sedan 2005 (ögonoperation). Gissa om jag var nöjd ! när vi kom hem helskinnade, utan att ha haft några problem att hållas kvar, och med ett par rejäla galoppsträckor att minnas. Traven på skogsstigen mellan blåbärsris och getporskvistar var också väldigt härlig, speciellt som stigen ställvis var väldigt mjuk och behaglig även för hästarna att trava på. De njöt.
Sista galoppsträckan blev rena glädjegaloppen, kändes det som. Försökte mig på lite halvhalter för att kolla om fjordingdamen lyssnade, men hon svarade att hon inte har tid att stanna än, måste bara få springa av sig lite till :). Som tur är, för mig, kom det lite sämre underlag emot, så vi fortsatte i en glad trav i stället :)!

Terapi!

Kattungar är det snart på gång här igen. (Bilden är från en tidigare sommar.) Den här mamman har redan fått sin kull i sommar, och ska snart bli mommo... Så det är oroliga kattmammor/mommor som vankar in och ut och upp till höskullen och in igen. Det finns nog en låda bäddad under blombordet i köket, och de har varit där och vet att det är ett bra ställe. Ibland verkar de behöva nån som håller dem i tassen när det börjar bli dags. Rörande...

Hålla handen...

Skönt med en stor tass att hålla i handen...
Och skönt att han kom hem igen, efter ett par dagars sommaräventyr nånstans, han berättade aldrig var.
Men jag saknade honom enormt :) och gick runt och tittade i fönstren, gick ut i trädgården och ropade, for till potatislandet och låtsades rensa lite extra för att kunna ropa där också, för där såg jag honom sista gången...
Och så i morse, när jag solade genom att rensa grusgången (sommarnöje...) kom han helt lugnt gående längs gången och undrade om vi saknat honom. Hungrig var han, som vanligt, inget extra. Och sömnig slängde han sig i gungstolen och sov djupt, djupt drömmande om nån vild jakt nånstans...för bakbenen knyckte och morrhåren vippade i sömnen :).
Sötnos. Stortass. Skurken.

Fjordingar...

Fjordingarna i flocken är smarta. De ställer sig så nära varann som möjligt, "skavfötters" (?), dvs med den enes svans nära den andres huvud, lite sicksack. Så får alla lite lagom svansviftningar runt ögon och öron - för nu finns det minsann småkryp i luften, alla möjliga!

Men ikväll fanns det faktiskt inga småkryp i luften där jag red. I manege "inne i stan". Måste bara säga ändå att jag var lite på dåligt humör efteråt av att ha ridit inomhus när det ändå var så kollossalt fint väder sen! Saknade utomhusluften och solen och fågelkvittret enormt, även om ridlektionen gick riktigt bra.

Det blev skänkelvikning i slutet av långsidan och så galoppfattning strax på, vilket lyckades väldigt bra. Roligt att testa en helt ny främmande häst också. Men hade nog gärna mjukat upp henne lite på volter och serpentiner om jag fått jobba med henne en halvtimme innan också :). Jag tror hon nog egentligen kunde, men som den ridskolehäst hon är så hade hon väl alltför många gånger fått fuska i hörnen och bestämma sin egen väg, låtit bogen falla in på volten osv. så hon borde ha lurats in lite på mjuka böjningar :).

Kunde nog skriva mer men måste ställa in mig på shoppingtur till grannstan (?) imorgon... och lite jobb före det...

Miniplanta får stöd av stenbumlingar.
En liten sötnos från massådden som jag anar är en ny sort jag inte haft förr fick en egen liten kruka, men jag tänkte att jag måste ge henne lite extra skydd, hon är ju endast en centimeter, så jag placerade ut en del små stenar runtom i krukan så inget störtregn eller någon orkanvind skulle få förstöra henne.
Fåse vad det blir till :).

Var till grannbyn på en simtur i ett sandtag ikväll. Varmt, kvavt, lagom att doppa sig. Men just när jag fått bytt till torra kläder började det regna. Vackert varmt sommarregn. De som ännu var i vattnet tyckte bara det var roligt. Sen när jag svängde in på gården igen mindes jag tvätten jag hängt ut just innan jag for. Hann precis ta in den halvtorra tvätten innan regnet hann till oss också.

Trädgård, simtur, varmt regn, mygg... Det låter precis som om det är sommar nu! Bäst att njuta innan hösten är här :)!

Fjording på grönbete. Sommarblå himmel. Gräset grönt. Vinden skön. Sommarlov.

Mitthobbyrum tillbringade eftermiddagen/kvällen vid stallet. Det blev att hämta hästar från grönbetet - alltid sån speciell känsla att gå där i gräset i den stora hagen, plira med ögonen mot solljuset: vilken var det jag skulle ha nu då? Och så att hälsa på dem som kommer fram och undrar vad man har för ärende. Och sen att se till så det inte blir bråk på väg till grinden. Och naturligtvis en sväng förbi vattenbaljan ifall hästen behöver få ta en klunk först. Jo, hon var törstig idag. Ordentligt. Så hon fick dricka i lugn och ro. Jag hade ingen brådska.

Sen en ryktning, lite koll om hon hade många insektsbett, och så ut på ridbanan. Banan var fuktig och så där lagom. Inget damm, inte för våt. Toppen. Men hästarna har just precis fått börja gå på grönbete, slukar säkert gräset alltför ivrigt, äter kanske lite för mycket, och blir lite dåsiga sen när det blir jobbdags. Så jag fick jobba lite extra för att väcka fjordingdamen idag. Men hon var nog sen väldigt positivt med. Och fick sen efteråt avsluta med en lugn ridlektion innan hon fick ta kväll. Det blåste så där lagom. Inte just alls otyg i luften. Bara en geting som ibland trodde vi var en blomma, men han fick sig några gånger med spöt i luften så han gav sig av mot lugnare marker.

Lilla vilda nävan som jag hittade ifjol i gräsmattans skräphörn... Jag undrar om jag vågar tro att de små nya plantorna som nu kommer upp på samma ställe skulle vara av samma näpna sort... Återstår att se :).

Hamnade i det andra skräphörnet idag också :)! Det som jag skrivit om i ett par inlägg bakåt. Jag anade våldsamma myggattacker och bromsarna var alltför närgångna så jag hade lite bråttom. Krafsade upp en fyrkant ca 1x1 m stor, mellan blommorna i föredetta morotslandet. Där sådde jag rödbetor, dels på band dels vanliga, av ett gammalt frölager jag hade. En liten bit bort, i samma föredetta morotsland, hackade jag upp en halvmåneformad :) bänk mellan blommorna och en begynnande myrstack (?) och sådde morot. I båda bänkarna satte jag också resterande rödlök som jag hade köpt att sätta. Lite ska jag väl bråka med myrorna :)! Eller kanske de gillar lök? (Om jag minns ska jag fixa foto, det ser lite festligt ut där med bänkar mellan tuvor och blommor. Hade ett liknande rutverk där ifjol, men nu är det ännu mera på skoj.)

Efter att ha varit inomhus en stund, svalkat mig, och fått myggor och bromsar bort från hår och öron, så tog jag en titt på min skogsruta där jag sått morot. De kommer fint i gamla rutan. Den nyare rutan fick bara gamla morotsfrön så där syntes ingenting. Jag sådde snabbt nya frön och rensade båda rutorna. Löken som också fanns där kommer fint. Och när jag nu liat ordentligt runtom så får de mera ljus och näring också. Annars är där bara nässlor och hundlokor som tar åt sig allt. Måste bara minnas att vattna med gödvatten sen i de små rutorna mellan blommor och myror, så det orkar växa, det som ska växa där.

Återstår att vänta och se vad det blir till. Tills det börjar synas något kan jag ju alltid fundera på blommor i stället. Kanske placera ut någon av de små blomplantorna i nån tråkig del av nån blombänk.

Ge mig ett handtag...
... som inte blir trött av att dra upp ogräs av modell större :), som inte får värk till kvällen och som inte darrar när man ska lyfta kaffekoppen :).

Mitthobbyrum befann sig utomhus idag, igen. I ett av trädgårdens skräphörn. Jag skulle bara kolla att de små sembratallarna inte drunknar och blir nertrampade när de inte syns så bra i det höga gräset. Så jag drog upp lite ogräs runt dem och placerade ut stenar som stoppmärke för ev. gräsklippare. Det slutade med att hela skräphörnet rensades och jag började på allvar fundera på att göra nåt annorlunda av hörnet.

Vissa blommor kunde jag "ta fram" bland alla blommor som sprider ut sig utöver sin lott. Och så kunde man fixa en gång mitt genom allting, kanske placera ut nåt udda stilleben. Saken är den att alla blommor i det här hörnet är ganska storväxta så det skulle kunna bli bra med en bred gång, kanske ett litet staket...

Roligt att fundera på nåt nytt sådär mellan varven! Trädgård ska helst vara roligt, terapi!

Sen hade jag ju hittat fyra kungsljus just i skräphörnet. Jag hade lagt dem i krukor tillsvidare så jag skulle hinna fundera vart jag ska placera dem. Nu fick de sin plats i en stor gryta ut mot vägen. De blir ju ganska utmärkande möbler i sig, även om blommorna inte är så väldigt vackra. Sen tänkte jag plantera lite mindre blommor framför kungsljusen, kanske nån av min egna uppdrivna tagetes, prins Gustav eller kanske solros...

Hade ju fått en kruklilja till morsdag. Nu planterade jag henne i liljehörnet. Framför dagliljorna, Crimson Pirate och Lollipoparna som varit där från förr. Hoppas krukliljan skulle klara sig, även om jag inte har stora förhoppningar på våra breddgrader. När jag gjorde plats för krukliljan märkte jag att lollipoparna faktiskt blivit fler till antalet! Vad roligt! Hoppas de klarar av att blomma också!

Mithobbyrum trivdes i blåsten och regnhotet. Men det märks i kroppen nu efteråt att man stått krokig...

En liten miljonblomma bröts av i blåsten. Jag tog in den i farstun i ett litet glas tillsammans med de vita stjärnorna som jag rensade bort eftersom de hade spridit sig så kollossalt på helt fel ställe.
Blev ett vackert blickfång i "vindfånget"!

Men i natt är det risk för frost, så jag sprang ut med fiberduk och tänkte igenom vilka jag är mest rädd ska frysa i natt... Helst vill man ju att ingen ska frysa, men man kan inte skydda allt hela tiden...

Har ett skräprum i trädgårdens ena hörn som jag inte riktigt vet hur jag ska klara av... Där finns många olika sorts blommor planterade. Vissa trivs jättebra, andra sådär. Problemet är att det är helt omöjligt att hålla bort ogräset som det är nu. Det är dels en fyrkantig blomrabatt på drygt 2 x 2 meter. Strax bakom den har jag tidigare haft morotsland, men det kom myror dit så jag flyttade morotslandet och i stället fick det hörnet tjäna som plantskola. I detta hörn, också ca 2 x 2 meter, har jag planterat överloppsblommor som jag tagit upp eller delat på från andra blomrabatter. Men ogräset ogräset. Och så vissa blommor som sprider sig så in i vassen effektivt...

Funderade igår om jag skulle rensa fram ett par gångar genom dessa "ogräsrabatter". Jag kunde fixa gångarna mellan de favoritblommor jag gärna vill se mer av och i stället rensa ut en del av de blommor som sprider sig alldeles för vilt. Då skulle jag slippa till bättre att rensa inne i rabatterna, från gångarna. Och så skulle det bli lite mysigt att gå där mellan blommorna... Vet inte vad jag skulle lägga som gångmaterial... Gräsklipp till att börja med?

Roligt att fantisera om nåt nytt. Fåse om det blir till nåt alls. Ska inte behöva kosta nåt. Ska bara vara en möjlighet till att ge utlopp för idéer och fantasier. Jag berättar säkert mer när/om det blir nåt av tankarna.

Föltider för många. Den här krabaten är nog några år gammal vid det här laget men man minns med hjälp av bilder...

Sen växer de opp och deras egna personligheter kommer fram allt tydligare. Väldigt intressant att iaktta och märka vid hantering hur olika hästar kan vara som ändå växt upp på samma gård.

Och så har vi ju mammornas humör då, som skiftar alltefter vilken dag det är .Och nu pratar jag fortfarande om hästar :)!
Fick möjlighet att lite träna den gamla fjordingdamen igår. Ibland har hon dåligt humör vid hanteringen, men till 99 % är hon samma lugna fjording på banan oberoende humör. Igår hade hon en bra dag. Inga sura miner, ingen vresighet. Jag tror hon hade semester, som jag, och iddes inte bry sig i sånt som hon annars kunde vara irriterad över. När jag kliade henne under pannluggen, vände hon sakta sitt nedsänkta huvud mot mig så att jag skulle fortsätta lite till. Jag tänkte: nu skulle hon ha världens chans att ge mig ett tjuvnyp. Men hon fortsatte njuta. Och sen på banan var hon lyssnande och lydig, även om hon också sa till när hon tyckte nåt var på tok :). Vilket jag respekterade och försökte förstå och i stället lurade henne att göra nåt annat.

En terapistund, och alltid lär man sig nåt nytt!

Det är måååndag morgon... sjöng visst Povel Ramel i tiderna, men himlen är blå och sommarvärmen sådär lagom så kanske man orkar göra nåt ändå. :)

Håhåjaja, håhåjaja, oj, va det blåser i träna ida... sjöng visst Sven Ingvars i tiderna, men det blåser sådär lagom idag tror jag, så inte myggen hela tiden är alltför närgångna.

... och så tänkte jag mig en tredje passande sång i raden, men eftersom jag tänkte på jordgubbslandet som jag kunde ta itu med lite grann såhär på förmiddagen, så kom bara den här sången för mig :) :
Gubben i lådan, gubben i lådan, vad har du för dig, sover du...

Jag är visst lite trött efter gårdagens kalasande :), roligt var det och sådär lagom "barnsligt" med lekar och skojigheter och trevligt sällskap...
Bäst att återkomma när jag är lite mera "vaken" :)!

Då kanske jag kunde berätta om de fantastiskt söta minirosorna som kom till huset igår, som fått sova i växthuset inatt eftersom det tänkte bli lite på kallare sidan.
Eller så berättar jag om att jag inte "tallsåpade" aklejorna tillräckligt, eftersom så många knoppar torkar bort. Igen.
Eventuellt/hoppeligen blir det en stallstur idag, i  något skede. Då har jag kanske nåt hästigt att berätta...

Ska månne bonsaiträdet få se de vackra klematisblommorna vid sin fot också i år? Ser inte bra ut... Men jag vet att klematisar kan se helt utdöda ut tills de helt plötsligt en dag skjuter skott och knopp och blommar...

Jag kan ju inget om såna där nya blommor. Och har märkt i trädgården att vintern var besynnerlig. Kattfoten dog ut (om det inte går som för "gladidag-bloggen" (länk finns här nere i min "favorit"lista), att kattfoten dök upp på ett helt annat ställe...), taklöken som var så överdådigt fin ifjol orkar knappt lyfta upp ett par blad, nejlikroten som brukar lysa så eldig har bara några få futtiga blommor, kärleksörten visar just och just ett livstecken, fjädernejlikan är bara hälften av sitt forna jag, medan mossfloxen bara ca 20 cm från kattfotens plats mår så finfint som aldrig förr, och alla aklejor har finfina knoppar nu runtom i hela trädgården, också mina speciella favoriter: gulvita drottningaklejan, den mörkblå från komposten och så nykomlingarna MrsScott...

Naturen är förunderlig, och man kan aldrig vara säker på vad som händer...

Inte min hårfläta. Även om min mor påstod i tiderna att jag har hår som hästtagel. Det här är äkta hästtagel. Och att stå i vårsolen och fläta den och småprata med hästen är terapi...

(Nu är det här också en gammal bild och hästdamen ifråga vet jag inte alls om hon finns längre och i så fall var.)

Det blev en varm stallsrond idag. En kompis skulle delta i en ridlektion, jag hade planerat att pyssla om en gammal favorit och skritta henne lugnt på banan. Men när jag kände den brännheta solen, och den torra luften, så kom jag på andra tankar: fjordingdamen ifråga hade lätt att få svårt med andningen, bäst att inte anstränga henne i den här luften. Bättre att vänta på lite friskare väder.

I stället tog jag en rond i hagarna. En ung kille som jag pratat med tidigare slutade äta när jag ropade på honom, och jag gick in i hagen med en ryktborste och gav honom en enkel putsning medan vi pratade om ditt och datt :). Sen lät jag honom fortsätta äta, och for in i den större hagen. Vem var intresserad av en enkel ryktning där?

Jag hade siktat in mig på den stora killen, men han var upptagen med att möblera om med en trädstam med spretiga grenar som låg på marken :). Okej, det finns väl andra, tänkte jag. Överraskad blev jag att den gamla fjordingdamen från gårdagens ridtur stod och "ignorerade" mig, annars brukar hon kunna dra sig undan om hon vill vara ifred. Jag frågade om jag får rykta henne lite, hon nickade med huvudet och tuggade. Så jag började försiktigt strax bakom örat där jag vet hon har ett favoritställe :). Hon rörde sig inte en tum medan jag ryktade henne. Vi fick en fin pratstund tillsammans i solen :). Samtidigt sneglade jag på ridlektionen på banan bredvid och lyssnade på vilka uppdrag de fick att utföra där. Man kan kanske snappa upp nåt knep till nästa träingspass!

En sak som jag tänkt på efter gårdagens ridtur, nåt som sagts många gånger av många: Om man har problem att få hästen att utföra en sak, kan man försöka dela upp uppgiften i små etapper och gå ett steg bakåt och ta det bit för bit, i stället för att prompt försöka driva igenom allt på en gång. Det kräver mer av ryttaren men det blir så mycket roligare när man ser framsteg, även om de är små.

Trädgårdsfunderingar.

Årets majs och zuccini?... nää... Såhär såg de ut ifjol när jag för första gången fick se hur små plantor ser ut. Jag hade ju nog sått i år också. Men.

Nu är det så att jag har en hel del frön. Köpta och insamlade. En del har jag i en burk här, en del andra i en konservburk där. Och fröpåsarna (köpta eller hopviktaochtejpade av papper) flyttar på sig lite hit och dit vartefter jag inventerar, funderar, planerar och utför. De frön jag själv plockat har jag nästan uteslutande i farstun. Som blir kall på vintern. Minus rejält. Och eftersom vissa frön ska ha frostbehandling för att gro, så mår de så väldigt bra där i kalla farstun. Andra frön ska inte frostbehandlas och de mår inte bra...

Det råkade sig så att jag i något skede glömt bort majs- och zuccini-fröna och de blev kvar i farstun över vintern. Tror jag. Åtminstone tänker jag använda den förklaringen till att jag inte fick ett enda att gro i år. Surt, men så är det.

Så då får det bli annan odling i stället...
Sådde lite fler frön idag. Små sommarblommor som strandkrassing, praktmalva, dorothea och prins Gustavs öga m.fl. Nu har jag ju aldrig nån garanti på att det lyckas... Planteringsjorden kan vara för stark för fröna, eller för "osund" när jag blandat i kompostjord. Vi får se vad det blir. Sått är sått! :)

Jag berättade visst om fjolårets dahliaknölar (sommardahlia) som jag haft i potatiskällaren över vintern i en papperspåse och som jag sen stoppade ner i jord i totalt åtta krukor. För att orka vänta att nåt skulle börja hända så sådde jag några solrosfrön i varje kruka. De kom upp vackert. Och idag märkte jag att en dahlia (en av åtta) har friska gröna blad på kommande. Men vilken färg blommar den? Jag minns att vi hade många olika dahliafärger ifjol så allt är möjligt! Måste minnas att göda nu snart så de orkar :). Vad roligt att testa och se! Även om det ofta också misslyckas! Det är ju i alla fall terapi att må bra av! :)

Jag vet att det finns massor av olika nävor. Det finns bloggar som bara koncentrerar sig på hundratals olika varianter av nävor. Men de här är mina. Nävor in my life :).

Från tidigare har jag haft en stor trädgårdsnäva som kommer tidigt på våren med ett perfekt rundat bollformat bladverk. Sen kommer blomstänglarna med vackra blålila blommor. Men sen ser de bara skräpiga ut. Blomstänglarna måste klippas bort och bladskaften är långa och håller inta upp bladen mer. Skräpiga alltså i trädgården. (Inte på bilden)

Men sen fick jag en låg variant som blommar rosa. Väldigt fin. Sprider sig bra, lätt att ta "sticklingar". (Syns inte på bilden här, men på bilden jag la in 23 augusti, den med svampskogsfärger). Och höstfärgerna på dess blad är helt enkelt toppen.

På en stor marknad tidigare i sommar köpte jag en ny näva (längst bort på bilden), som jag då inte vet vilken färg den är. Ska bli intressant att se. Den verkar lågtväxande med vackra höstfärger på bladen. Nåt att vänta på nästa år.

Sen när jag rensade längst bort i favorithörnet, närmast brännässelhörnet, så såg jag plötsligt små blad liknande nävor! Mini mini blad med mini mini ljusblå blommor, måste vara en vild näva, tänkte jag, och har nu planterat den i raden med olika nävor. Den finns mitt i bilden i raden av nävor, syns på de tre små infällda bilderna. Och som synes är höstfärgerna även där klart lysande.

Och så fick jag av en bekant en gång en krypnäva, tror jag, eller blodnäva? (närmast på bilden), som tyvärr inte trivdes där jag planterade den. Men förutseende som jag var, så tog jag frön av de två blommor som fanns när jag fick plantan. Dessa frön måste ha hamnat i min massådd och när bladen kom upp kände jag igen dem som näva. Så nu har jag ett hörn med nävor i min trädgårds hobbyrum! :)

Öppna trädgårdars dag igår. Intressant.
Antar jag, eftersom jag tillbringat fyra timmar i trädgården idag :).
Eller egentligen beror detta intresse mer på att vädret var perfekt, humöret tillräckligt bra och jag kunde lämna allt annat åt sidan.
Rensade en massa. Och hittade en del jag glömt bort :).
Ett överfullt skottkärrslass med skräp till komposten, återvände med lite härligt svart kompostmylla att mata en del favoriter med. Helt enkelt så roligt!
Astilben så vacker i sin gömma! Och visst ska jag väl få skaffat ett par till av dem, så vackra! Fåse.
De gräslökslökar jag räddade undan förgängelsen tidigare i sommar har tuffat till sig rejält. Ska placera dem nånstans, men var... Nånstans där inte myrorna hittar dem...

Blåvitt. Hon, Paulian, hade inte fått nån vidare behandling på fönsterkarmen den senaste tiden. Hon var uttorkad, slut, utan jord (nästan) och de flesta skulle ha slängt henne på komposten. Jag orkade inte ens det, än mindre plantera om och sköta ordentligt. Och så överraskar hon med att plötsligt låta knopp efter knopp titta fram mellan de halvt skruttiga bladen. Och så slår hon till och blommar (för sin ringa storlek) överdådigt hela sommaren, vid den spetsmönstrade fiona-gardinen (eller nåt liknande) som köptes på rean i HobbyHall-katalogen för mer än fem år sen. Vilket perfekt par!

Visst skulle jag gärna ha en massa hästar på bilden i inlägget, men blåvitt är något alldeles speciellt, måste få ett helt eget inlägg. Vackert, stiligt, hemlandstoner... Kotimaani ompi Suomi, Suomi armas synnyinmaa...!

Fjordingföl gnabbas. Det ser allvarligt ut, men de lär vara bästa kompisar egentligen... Bra att få mäta krafterna med nån jämnårig, så har man chans att vinna ibland (och tro att man kan allt) och förlora ibland (och inse att man inte ska vara för självsäker).

Det var inte så här vackert igår kväll när jag och den gamla fjordingdamen tog ett litet träningspass på ridbanan. Halva timmen gick helt ok, vad gäller vädret, men den andra halvtimmen bjöd på hällregn av stort mått. Allt var genomvått efteråt. Men jag tror att både hon och jag var nöjda i alla fall. Hon verkade piggare än förr, och trivdes med alla variationer. Jag lyckades söka mera avslappning än förr, vilket verkligen behövs. Alltså gällande mig själv. Och fjordingen svarade med mjukhet och lyhördhet. Samtidigt såg jag en livsglädje i henne, och en sprallighet som låg på lur, trots hög ålder, och sånt värmer, även om man är våt inpå bara kroppen och regnet skvalar ner från hjälmen :).

Svårt att sitta mera stilla, utan att störa, och samtidigt vara mera rörlig, följsam. Det gäller att känna in vad hästen tänker och hur hon rör sig... Utmaningar för en stressbenägen själ :)!

Mossigt stilleben vid stigen ut till komposten. Och nu mernar jag inte att jag blev stående och lyssnade på nån fågel el. dyl. Jag menar alltså sparkstöttingen som egentligen är väldigt "in" just nu fast den är helt ute... Vacker. Vad har den månne varit med om??

Allt växer igen på nåt sätt, buskar till sig, och så kommer en rejäl hagelskur och slår ner allt det storväxta, vilket betyder att man inte ser det småa och blommiga och skira...

I farstun har jag åtminstone ett par skira saker... som får mig att stanna upp ibland, åtminstone en bråkdels sekund, och bara tänka: att nåt så enkelt kan vara så vackert...

En gärdsmyg tror jag visst, väntar på lägligt tillfälle att flyga ut. Burdörren är alltid öppen, så hon får välja själv när hon tar sig en flygtur.

I närheten av gärdsmygen finns de torkade minirosblommorna. Påminner om den fina miniros jag fick i början av sommaren, men som jag inte lyckades hålla blommande. Hoppas bara hon klarar av vintern där jag planterar henne sen...

Åter en gång väntar jag på ledigt, ett par dagar finns inprickade om en vecka.

Och så är det hästbrist igen. Men det ska väl fixa sig småningom.

Har anmält mig åter en gång till en hästrelaterad kurs om en månad. Fåse om deltagare dyker upp så att kursen blir av! Jag vill lära mig mer!

Men först måste jag sova en stund...