Det blev höstkänsla i luften mitt i allt. Men det är nog bara tillfälligt. Menar jag.

En vän sa, att när jordgubbarna plockas ur landet första gången så vet man att sommaren vänder mot höst. Det stämmer förstås. Samtidigt finns det mycket kvar än av sommaren, sensommaren, andra bär...

Bärglassen på bilden var trevlig, god, frisk. Lite av varje. Hjortron, blåbär, jordgubbar, smultron, kråkbär (jag får nog plocka lite i år också!)...

Sen är det en annan sak att sensommarvärmen kanske inte räcker till för att vissa blommor ska hinna visa sin prakt... eftersom nätterna blir så kyliga. Förrgårnatt var ganska nära... kall. Klockan tolv var det bara +7 grader, och då hade den kallaste delen av natten bara börjat än.

Det är varmt... Har nån hört det sägas förr i sommar? Nåja, så ska det vara på sommaren. Men det betyder också för min del att det känns helt fel att sitta framför datorn.
Sommaren, värmen, ljuset... allting säger att man ska vara ute så mycket som möjligt. Åtminstone inte stirra på konstgjort ljus...

Hästarna ska ha vatten. Plågas av myggor, flugor, bromsar och snart också de små knotten... Och när man är i närheten får man sin beskärda del av deras plåga. Då längtar jag nog till hösten. Men den kommer ju. Varje årstid anländer i sin egen tid. Tills dess blir det jordgubbsplock, blomvattning, hästvattning... och snart blåbärsplock!! Var en sväng till en mjuk och härlig ridväg i skogen där det brukar finnas blåbär. Och där fanns! Att äta redan!

Trädgården ser jag bara på nu. Och vattnar förstås. Men inget rens om inte andan faller på. Och den faller inte så lätt på när det är så här varmt. Men snart... ska jag...

Tills dess håller jag utkik efter överraskningar i trädgården. Och tar en ridtur då och då. Men bildpysslande på datorn får vara. Nu. Bilder kommer sen.

Var in till en stor trädgårdsbutik. Köpte frön. Rör mig ej. Ett minne från barndomen. Tänkte prova till våren. Menar jag... Bara för att visa dottern. Eller kanske för att få köpa nåt...:).

Äntligen fick vi oss en ridtur på två av dessa fjordingar!
Min dotter red visst på den tredje ryggen från kameran, och jag på den som är nästlängs bort :). Hängde ni med?
Det var en nygammal bekantskap för mig. Jag fick gå tillbaka 10 - 12 år för att minnas hur den här fjordingdamen skulle hanteras. Nu har jag ju bekantat mig med akademisk ridkonst sen dess och fått en annan syn på mycket... så det var väldigt intressant! Det jag mindes stämde nog till en del, men samtidigt reagerade hon annorlunda på mina annorlunda hjälper. Men hon lyssnade, lydde, frågade, funderade... väldigt roligt! Vi fortsätter en annan gång!
Vädret var perfekt, soligt och varmt, rejäl vind som höll de små odjuren borta för tillfället. Kunde knappast ha blivit bättre... nåja, kanske en terrängtur på mjuka skogsvägar då, :).

Ett öga på en träbom. Har koll på alla hästar som sadlas, ryktas. Solar sig, får tjäna som klipåle när en häst kliar sig på hakan, får hålla sadlar på rad mellan terrängturerna.

Får hårda törnar emellanåt när en orolig hästmamma river och sliter i sin grimma innan hon får syn på det månadsgamla fölet som gnäggande kommer springande för att få en efterlängtad slurk.

En midsommarbjörk skulle det vara förr i väädin. En ungbjörk på var sida om ytterdörren. Minst. Numera tittar jag på de björkar som redan växer runtom på gårdsplanen, eller nån annastans. Det nya skira är vackert. Men man får passa sig så man inte missar det. För det brukar gå fort. Mitt i allt är björken "gammalgrön".
I min ungdom :) brukar jag ha för vana att hinna se prästkragarna och blåklockorna blomma. Jag menar vilt alltså. Och jag menar titta på riktigt. Inte bara konstatera: jaha, de blommar. Nu blommar blåklockorna lite här och där längs vägarna. Mitt i allt kan man se en skir blå fläck mitt i det gröna. Vackert!
Jag hittade blåklockor i vårt jordgubbsland för ca 10 år sen. De flyttade jag i blombänken. Så jag får se dem lite mera.
Vild blåklint är väl sällsynt. Det är nog mer än 10 år sen jag såg en sån. Jag får nöja mig med bergklinten på gårdsplanen. Den är nog också vacker, om än inte lika "fin" som den vilda.
Det är blomstertid nu. Längs vägarna.