God Jul! Vet ni vad jag har glömt denna jul? Att väcka amaryllisarna!
Jag tänkte på det runt lillajul, men glömde genast bort det för jag var visst på jobb när jag kom på det, och hann inte sätta in en påminnelse åt mig på telefonen att de borde tas upp från källaren...
Så nu är de fortfarande där!
Har inte ens sneglat på dem hur de ser ut...
Kanske jag meddelar sen vad som händer.

Det blir väl påskamaryllisar då... :).

Trädgårdsfunderingar.

Årets majs och zuccini?... nää... Såhär såg de ut ifjol när jag för första gången fick se hur små plantor ser ut. Jag hade ju nog sått i år också. Men.

Nu är det så att jag har en hel del frön. Köpta och insamlade. En del har jag i en burk här, en del andra i en konservburk där. Och fröpåsarna (köpta eller hopviktaochtejpade av papper) flyttar på sig lite hit och dit vartefter jag inventerar, funderar, planerar och utför. De frön jag själv plockat har jag nästan uteslutande i farstun. Som blir kall på vintern. Minus rejält. Och eftersom vissa frön ska ha frostbehandling för att gro, så mår de så väldigt bra där i kalla farstun. Andra frön ska inte frostbehandlas och de mår inte bra...

Det råkade sig så att jag i något skede glömt bort majs- och zuccini-fröna och de blev kvar i farstun över vintern. Tror jag. Åtminstone tänker jag använda den förklaringen till att jag inte fick ett enda att gro i år. Surt, men så är det.

Så då får det bli annan odling i stället...
Sådde lite fler frön idag. Små sommarblommor som strandkrassing, praktmalva, dorothea och prins Gustavs öga m.fl. Nu har jag ju aldrig nån garanti på att det lyckas... Planteringsjorden kan vara för stark för fröna, eller för "osund" när jag blandat i kompostjord. Vi får se vad det blir. Sått är sått! :)

Jag berättade visst om fjolårets dahliaknölar (sommardahlia) som jag haft i potatiskällaren över vintern i en papperspåse och som jag sen stoppade ner i jord i totalt åtta krukor. För att orka vänta att nåt skulle börja hända så sådde jag några solrosfrön i varje kruka. De kom upp vackert. Och idag märkte jag att en dahlia (en av åtta) har friska gröna blad på kommande. Men vilken färg blommar den? Jag minns att vi hade många olika dahliafärger ifjol så allt är möjligt! Måste minnas att göda nu snart så de orkar :). Vad roligt att testa och se! Även om det ofta också misslyckas! Det är ju i alla fall terapi att må bra av! :)

 

Det första vårtecknet, eller ett av de första, är väl nog att man börjar tänka på trädgård, kompost och sånt. Lånade denna bok från biblioteket idag, Kompostboken av Ken Thompson, bilden är från Google. 

Visst är biblioteket ett fantastiskt ställe! Bara att gå in och ta med sig nåt man finner intressant :). Och sen lämna tillbaka, helt gratis! Och för mig är det att sticka sig in om man har ett par minuter extra, eller inte :), och kolla in hobbyhyllorna (en hästbok eller porslinsmålning eller "sticka året runt"...), eller någon av ställningarna med bibliotekspersonalens urval, och plötsligt har man hittat en bok som man blir på gott humör av!

Har inte läst Kompostboken än, men den har många bilder och har stor text, så den kan man säkert ögna igenom rätt snabbt och troligen få en hel del tankar och idéer och har man tur är man glad och förväntansfull efteråt. I väntan på våren, alltså. 

Klippte bort amaryllisblomstänglarna (oj, vad mycket vätska det kommer ur dem!) och så vattnade jag lökarna lite ordentligare. De får vänta i fönstret på att få komma ut i trädgården till våren. 

Jag fick nog med mig ett par hästböcker också, från biblioteket. Så jag kan få lite inspiration inom det området också. Såg gårdagens Ypäjä-avsnitt i repris idag, missade det igår, som fortsättningsvis handlade om praktikanternas jobb ute i verkligheten. En av tjejerna praktiserade hos en hovslagare och fick lite råd om hur hon skulle stå för att sko en liten ponny, som ju inte kan sträcka sina ben så långt åt sidan. Hovslageri kräver verkligen god fysik! Förutom en massa tålamod och lugn genom hela arbetet. Intressant att se!

Amaryllis nummer två blommar nu! Nummer två alltså av de som tillbringat sommaren ute i trädgården. Det är deras tredje jul här, så jag är väldigt glad att båda faktiskt blommade! Ska det månne gå att få dem till blomning även nästa jul? Beror säkert en hel del på hur sommaren blir, regnig eller torr. För mitt vattnande är inte så hävt...

Men dagen förgylldes ändå mest av en liten ridtur på ridbanan i strålande vintersol och med gnistrande skog runtom! Jag och min trogna stallkompis :) tog en sväng till stallet för att se om det hände nåt där. Och till vår glädje stod två hästar där och väntade på nästa ryttare. Under tiden de väntade på att ryttarna skulle anlända fick jag och stallkompisen ta en liten runda på ridbanan. Jag red på samma fjording som måste stå ut med min barbackaritt senast. Den här gången hade hon sadel, så jag koncentrerade mig på att böja henne och få henne mjuk i båda sidorna. Ibland infann sig den "rätta känslan" (som jag fått känna av på de några ridlektioner jag fått i att träna hästen till bättre bärighet... eller hur man ska uttrycka det) så jag antar att nåt i alla fall blev rätt :). Fjordingen verkade också nöjd i det stora hela. Hon frustade en hel del och såg nöjd ut efteråt.

Ändå märkte jag att jag saknade det där pysslandet med hästen efteråt, ta av sadeln, rykta, föra till hagen... Allt det där rutinmässiga arbetet i hästens omedelbara närhet. Det ger så otroligt mycket! Kan inte alls förstå dem som bara kommer direkt till en lektion, sitter upp, rider, sitter av, går hem. Jag pratar ju nästan hela tiden också med hästen, berömmer, småpratar...

Hur som helst en toppen stallsdag!

Gott Nytt FjordingÅr!
Eller Gott Nytt HästÅr!
Eller Gott Nytt MåBraÅr i stallet!
Eller Gott Nytt VirkaStickaGarnÅr i hobbyrummet!
(Jag vet, det är nytt år först i morgon, men vem vet om jag sitter vid datorn då...  Och det där med att schemalägga inlägg till att publiceras en viss dag tycker jag är lite fusk, även om jag testat den fina möjligheten också.)

Det kom snö i massor. Och läget var bäddat för snögalopp. Och fjordingarna var helt klart ivriga på att få sätta fart. Men eftersom det skulle vara en vanlig lugn ridlektion fick de ge sig till tåls... åtminstone tills nån höll i longeringslinan så att farten inte blev helt okontrollerad :). Men visst märktes glädjen!

Säg den glädje som varar, brukar man säga. Det blev tö, tö, vatten, slask. Och nu får man ty sig till hockade vinterskor för att hållas på benen. Men kanske det blir riktig vinter efter det här. Jag menar, när blidvädret pressat ihop en ordentlig snömatta som får frysa till, så kan det få komma "vanlig" snö sen som man vågar ta en snögalopp på eftersom grunden är någorlunda jämn och stadig. Om man vågar alltså...
Man kan ju alltid hoppas.

Och mina amaryllisar har svällande knoppar men har inte orkat visa färger än. Fåse om det lyckas att jag får se dem blomma ett tredje år! Ska nog fota dem i så fall så ni får se! Hur små och ynkliga de än må vara!

Något mer NyttÅr-ande än så här lär det inte ska bli. Jag tar dagen och stunden som den kommer. Först mat, sen ut till stallet hoppeligen, sen kaffe med jultårtsrester, sen slöa med nåt onyttigt, sen... ja, vem vet om jag får inspiration att ta en sticksöm i handen. Jag har en del halvfärdiga :).
Och få se om det blir porslinskurs även denna vårtermin! Var på ett litet släktkalas igår och såg en enkel men fin Pentik-skål på kalasbordet och märkte att jag åter började tänka i porslinsmålningsbanor med mönster, färger, former, udda idéer...

Vi fortsätter så länge inspirationen finns!

Jag har väckt upp mina amaryllisknölar. Dvs tagit upp dem i rumsvärme, gett dem lite ny jord, och tejpat ihop en tidningsstrut över dem så att de inte får ljus än. Så har jag placerat dem på ett fönsterbräde med värmeelement under, så de får varmt om fötterna. Fåse hur det lyckas i år. De hann nog inte vara länge i potatiskällaren i år, jag tog opp dem så sent ur blombänken, men kanske det går.
Och går det inte i år så kanske de ändå överlever så jag får försöka på nytt nästa år!

Tog annars en tur till nästa stora stad söderut idag. Såg nog att det var mycket jul överallt i butikerna, och julgranar med julbelysning utanför många köpcentra, men försökte blunda för allt sånt. Vill inte se det än... Läste i kyrkpressen idag ett inlägg om att novembermörkret är berättigat och helt hälsosamt...? Man kan ju undra det, men jag tänker inte debattera emot. Om jag bara hade lite bättre mörkerseende så skulle det nog gå.

Fast det får gå ändå. Tur att fjordingar är ljusa till färgen, så man urskiljer dem lättare i mörkret :)!

Och det hände sig vid den tiden... att mitthobbyrum köpte en, nej tre, liljeknölar på en trädgårdsmässa till reapris. Och hon skötte dessa knölar omsorgsfullt, planterade dem i en stor gryta i trädgården. Och bladverket växte och växte, hela sommaren. Vackert var det, men... skulle det inte komma blommor också? Jo, när hösten redan närmade sig med stormsteg kunde man se en besynnerlig stam som växte fram bredvid den egentliga knölen, mitt i grytan. Och när nattfrosten redan började hota, kunde man se besynnerliga knoppar som skiftade i lila-rosa. I mitthobbyrum blev det till att springa med skyddande fiberdukar flera nätter och ett oroligt pratande med blomman, måtte den hinna slå ut innan snön!!

Och se, den hann blomma! Mellan frostnätterna! Och ståtlig var den, vacker som en... brud?

Sen hände det sig att en dylik blomställning inte orkade växa fram fler gånger, även om knölarna plockats fram varje sommar. Men minnet lever kvar, hur vacker den var. Nu tror jag bestämt att jag råkade glömma ta in den när frosten gjorde sitt intåg i höst, och jag är rädd att den är frusen... Återstår att se. Det var en krinum powellii, om jag inte minns riktigt fel.

Andra knölar kan jag ju försöka med i stället. Det stod i dagens tidning att det är dags att väcka amaryllisen nu! Det betyder att det inte är så fasligt långt kvar till jul!

ps. Jo, det blev en lämplig hästdos idag med. Så man överlever ett par dagar kanske. Lite stallsjobb, lite "hämta häst i hagen", lite "skrubba bort intorkad lera". ds.

Öppna trädgårdars dag igår. Intressant.
Antar jag, eftersom jag tillbringat fyra timmar i trädgården idag :).
Eller egentligen beror detta intresse mer på att vädret var perfekt, humöret tillräckligt bra och jag kunde lämna allt annat åt sidan.
Rensade en massa. Och hittade en del jag glömt bort :).
Ett överfullt skottkärrslass med skräp till komposten, återvände med lite härligt svart kompostmylla att mata en del favoriter med. Helt enkelt så roligt!
Astilben så vacker i sin gömma! Och visst ska jag väl få skaffat ett par till av dem, så vackra! Fåse.
De gräslökslökar jag räddade undan förgängelsen tidigare i sommar har tuffat till sig rejält. Ska placera dem nånstans, men var... Nånstans där inte myrorna hittar dem...

En virkad påsklilja får man ta till om man inte känner för att köpa en. Tur att man har lite gult och grönt restgarn som inte "duger" till nåt annat!

Mönstret? Man börjar med 5 luftmaskor och fäster dem till en ring med en smygmaska. Sen fantiserar man vidare hur det ev. skulle kunna lyckas... River opp en bit om det inte blir som planerat, och tänker om, gör ett nytt försök... Säkert hittar man på nettet nånstans en utförligare beskrivning om man saknar det! Jag hade nog min bara i huvudet...

Snön har vräkt ner i natt, så vårkänslorna fick ta sig en funderare. Och de påskliljor som ev. skulle komma upp därute i rabatten är nog under ett 15 cm:s snötäcke just nu...

Ja se den våren, den våren! April, april! Och fåglarna kvittrar som bara den...

En timme kvar av det gamla året.
Önskar er ett Gott Nytt År! Med många trevliga stunder i stallet, många inspirerande stunder i handarbetshörnan och mycket avkopplande och grönskande i trädgården när det blir så dags! Kanske nån amaryllis eller en bukett tulpaner gläder er på vägen till trädgårdssäsongen!

Måste ju påpeka att min amaryllis från ifjol, som varit utplanterad under ett träd i somras, och som tillbringade några höstveckor i potatiskällaren, nu ståtar med en (alltför) lång blomstängel och röda knoppar, kanske tre! Det trodde jag aldrig! Den hade ju en tidningsstrut fasttejpad de första veckorna efter källarvistelsen, för att den inte skulle få ljus, och se, då kom knoppen fram!

Den andra amaryllisknölen, som var mindre, har inte orkat ge någon knopp. Kanske den får lite extra gödning i vår och sen en ny chans nästa höst?!

Det hoppas väl alla på, efter diverse misslyckanden och tillkortakommanden och stora misstag: Att få en ny chans, att få försöka på nytt, visa att man nog lärt sig nåt av tidigare misstag...

Så här inför det nya året. Utan att för det avge några löften...

Novembertomater och novembermalva. Båda bilderna fotade för nån vecka sen.

Det är lite förunderligt.

Numera är tomaterna uppätna, samtliga :).

Malvan har jag glömt kolla om hon blommar fortfarande eller om hon börjat samla krafter för nästa sommar... Kanske jag minns kolla ikväll när kaninen ska ha mat, måste ta ficklampan med.

Julgardiner hängdes upp i vissa fönster idag. Med piskande regn utanför. Befrämjar inte direkt julstämningen, men man har klarat av "svarta" jular förr så...

Julkalenderns första lucka får öppnas i morgon. Alltså ska även den hemmagjorda kalendern fixas färdig ikväll... åtminstone de fem första luckorna... Sista minuten uppesittarkväll kanske...

ps. tog en tur i trädgården, malvan ser lite frusen ut, men färgen på både blad och blomma är den samma... ds.

På tal om emaljämbar. Kattungen har hittat en favoritlekplats, och ibland är han inte ensam där uppe ovanpå lobeliorna och en före detta pensé. Så ingen behöver längre fråga mig varför mina sommarblommor ser så tillplattade ut. Men ibland är de vackra ändå.

Lika är det med vissa blomrabatter. Roligt för fyrfotingarna att smyga bland dagliljor och bergenior och andra högresta blomblad. Resultatet blir ibland rätt förödande när två "tigrar" drabbar samman i en liten lekfull fight mitt framför min skyddsling Crimson Pirate eller nån kattfot (växten alltså) eller sköldpaddsörten som jag hoppas få se blomma...

... Men visst är det också vackert utan lollipop!
Det är bara hur man vinklar det... man får ta vara på det fina man får. Carpe diem.
Så här såg det alltså ut i år, innan temyntan fällde sina röda blomblad och de runda fröställningarna började synas. Funkians blommor har vissnat och koncentrerar sig på att sprida sig lite till (hoppas jag) och samla krafter för vintern. Jag ska ge den lite kompostjord så den får nåt nytt att "tugga" på.

Temynta, lollipop och funkia, och så emaljämbar med sommarblommor...
Så hade det kunnat vara i år också, så var det ifjol. Men i år blommade lollipopen mycket tidigare, så funkian och temyntan fick hålla tillgodo utan lollipop.
Sommarblommor, förresten, det är väl alla blommor. Få uteblommor blommar på vintern...

Det är nästan bara rensandet kvar nu. Och flytt av perenner. Och göra rum för såna som håller på att kvävas. Och så har man ett presentkort till en blomsterträdgård kvar att använda, ska nog fundera på någon ny perenn, av den gamla goda sorten, som passar på en gammal gårdsplan. Fåse vad det blir.

Lollipopen har blivit tre. Roligt!
Den vita rosbusken är rejält ansad. Behövdes.
Borstnejlikorna är mörkröda. Vackert!
KeramikFranklin-sköldpaddan har sällskap av klarblå bergsklint, skinande vit prästkrage och orange-mörkröd indisk fingerört samt det rödorangea emaljämbaret med blåa lobelior och gula och blåa penséer. Ser ni fotot som jag inte har laddat upp? :)

Men hästbrist har jag. Fjordingbrist. Även om jag var till hagen igår och pratade med dem. Mest funderade jag med en av de äldsta fjordingdamerna, hon fick lite extra gräs av mig medan vi funderade på... medan jag mindes senaste ridturen... och värmdes av kontakten, samförståndet, samarbetsvilligheten...
Det skulle vara på plats med en tur igen. Senast måndag, kanske...

Gullviva, Mandelblom, Kattfot och Blå viol, Fjädernejlika, Vintergröna ... de finns där ute allihopa, allt är på gång i stenpartiet och utanför. Och den första vita blomman bland skogssmultronen!

En ledig dag, alltså sitter man inte framför datorn. Allra minst när solen skinar utanför och det utlovas vårens vackraste dag. Men ibland måste man... tvätta kläder, diska, städa upp annat, och då tycks man också kunna sitta vid datorn åtminstone en stund medan den laddar sig...

Mina frösådder ser inte vidare framgångsrika ut. Därför leker jag med tanken att hälla ut en massa frön (minns ni bilden ett par inlägg tillbaka?) i en stor grund låda med "såjord" och testa. Det som kommer upp flyttas i egna småkrukor, så får vi se vad som kommer upp... Tror ni att det blir gräsmatta? (nog om jag använder kompostjord :) !) eller blir det nollresultat?

Andra har blommande tomatplantor i sina växthus, jag funderar på små frön. Var och en i sin takt. Carpe diem gäller verkligen nu på våren. Det behövs bara en minut i stillhet ute i friska luften, lyssna, känna dofter (om man inte är i tätaste stan förstås) och låta batterierna laddas. En minut ute gör att man klarar en kvart inne, om man måste... Fast lika gärna tvärtom... :).

Virkad blomma, trasmatta, gulliga tassar, solsken. Hobbyrummet är fullt av idéer. Och klockan har för bråttom. Mitt i allt måste man bara stanna upp och lyssna, vad var det där för fågel? Och så fort man sätter foten utanför dörren möter man det utvidgade hobbyrummet med maskrosor mellan aklejorna (vet ni annars varför maskrosorna alltid lyckas tränga sig så tätt intill de egentliga trädgårdsblommorna? det är ju nästan omöjligt att få bort dem utan att man förstör blomrötterna?!) och grönsaksbänkar som väntar på frön.

Måste nog ut ännu ikväll, tror jag. Åtminstone någon minut. Har en liten terapirundel mitt på den torraste delen av gräsmattan. Ett provisoriskt stenparti som man bara måste titta till lite då och då, plocka bort lite ogräs, kolla så att inte skogssmultronen smiter över gränserna (= får försiktigt placera om revarna som smitit och leda dem tillbaka in på eget område), kolla att inte silverstjärnorna smiter över gränserna (= svårt! de kryper under stenarna och nere i jorden, märks inte förrän de mitt i allt finns överallt!) och så förstås prata snällt med kattfoten som är ny för i år och som jag så önskar få se blomma!

Och så är det en hel del ogräs som ska bort, i alla blombänkar. Jag tar lite här och lite där, inga storarbeten, bara terapi, och så mycket som jag är inspirerad till...

Enkelbeckasinen är på plats. Det är knappt man hör ljudet och knappt man tror att det är en fågel... men han är här i år igen :). Undrar när morkullan låter sig höras... men hon väntar nog på varmare nätter tror jag.

Jag är också här, fast det inte blir så mycket skrivet. Det finns så mycket att lyssna på utomhus, och mycket att räfsa i, gräva i, planera... Och så små fina skott som man bara inte får missa. Sen blir det ju vardagsmat, allt det gröna, nu är det en sensation! Och så mycket fågelsång att njuta av, de korta stunder man tar sig möjlighet att lyssna och reflektera över den. Det blir också annorlunda sen, när svalan också kommit. Då blir man van... Nu är det en sensation. Speciellt efter den långa vintern.

Hästarna, fjordingarna, är också här. I mitt hobbyrum. Senast idag tog jag en vinterpälstuss när jag stod vid stallet, jag rullade den i handen medan jag pratade med en annan mamma, och vips hade jag en hästboll i handen, stor som en golfboll ungefär! Jag tror väl nog att det ska gå att tova sen när man gör det på riktigt... Fåse.

Penséer, ringblommor, tagetes, brinnande kärlek, akleja, myskmalva... här finns frostbehandlade frön av alla de slag. Jag tömde ut en fröburk från i somras för att "inventera" :). Vad som är vad är inte alltid lätt att säga. Men nåt har jag plockat ut därifrån och satt i kruka. Men jag tror ju inte att groningsprocenten (heter det så?) är så hög. De har inte specialbehandlats på nåt sätt, bara glömts bort :).

Idag påskannandagsmorgon tillbringade jag ute i den värmande solen. Tranorna ropade på åkern nedanför, orrarna spelade bakom nästa skogsdunge, tre skogssnäppor flög över mitt huvud och ropade, koltrasten skar igenom luften med sitt skarpa men så mångsidiga läte och jag hittade massor med bellisknoppar redo att slå ut bara solstrålarna får värma lite till. Jag plockade bort lite ogräs här och där, försökte hitta blombänkskanten :) så inte de spirande blomskotten ska trampas ned i misstag bland allt torrt gräs och löv och kvistar...

Krokusarna kommer fler i år än i fjol, trevligt! Kanske de börjar "rota" sig på de bästa ställena. Så nästa år hoppas jag på ännu fler. Några matlökar av den vanliga sorten hade blivit kvar i landet, jag hade ju satt ner "egna matlökar" ifjol och fått fina "blomsterlöksbuskar" här och var, av dem har åtminstone en nu ett riktigt fint grönt skott, det doftade starkt av lök. Hur kommer det sig att de klarat frosten utan att ruttna?

Jag har definitivt inte glömt fjordingarna för allt det vårgrönskande, om nu någon trodde det. Det har blivit ett par riktigt trevliga stallseftermiddagar med massor med vinterpäls. Nu senast tog jag med mig piggborsten in i hagen och lät hästen stå i solen och njuta medan jag borstade bort lite mera vinterpäls. (På det sättet blir ju inte pälstussarna bortstädade utan hamnar troligen i någon nöjd fågelmammas bo.) Det var intressant att märka när jag borstade halsen och bogen så flyttade sig hästen plötsligt ett par steg framåt och närmare mig, som för att säga var hon ville jag skulla borsta mera, på ryggen och korset. Som när två hästar kliar varann, och tydligt talar om var det ska klias mera. :)

Hoppas på en trevlig ridträning idag på eftermiddagen. Borde gå igenom lite de tips jag fick på senaste ridkurs... Och så är ju ridbanan i perfekt skick nu.

Det var visst nån gång runt tredje februari jag tog opp de här knölarna... Idag såg jag något gult...
Från julen återstod några godísar i twistpåsen, bl.a. en helt vanlig dajm.
Alltså: jag skulle flytta om några krukor, såg det gula, hämtade kameran, märkte att jag behöver nåt att jämföra storleken på "blomman" med, hade ingen tändsticksask till hands (brukar visst vara det vanligaste jämförelseobjektet oberoende vad man fotar, björnspår eller ... narcissknoppar...) sträckte mig sen efter twistpåsen och fick tag i en blandning av julrött och påskgult (=dajm) och slängde det i krukan...

Jag blev glad. Men oj, vad den är liten alltså. Och vad ska det bli till? Är det bara en knopp eller är det blomman? Nåja, jag får så lov att följa med förloppet nu. Vilket inte blir nåt problem. Jag fick sjukledigheten förlängd resten av veckan. Är alltför snurrig i huvudet än av all feber och hostande.

Hörde "i misstag" på radion idag att den som bara har ett vardagsrumsfönster att tillgå som odlingsplats ska vänta med tomaterna till mitten av mars, annars blir de för skrangliga... Inte för att jag hade tänkt odla den sorten alls i år alltså, men... jag tänkte bara... i misstag alltså.