Inte min hårfläta. Även om min mor påstod i tiderna att jag har hår som hästtagel. Det här är äkta hästtagel. Och att stå i vårsolen och fläta den och småprata med hästen är terapi...

(Nu är det här också en gammal bild och hästdamen ifråga vet jag inte alls om hon finns längre och i så fall var.)

Det blev en varm stallsrond idag. En kompis skulle delta i en ridlektion, jag hade planerat att pyssla om en gammal favorit och skritta henne lugnt på banan. Men när jag kände den brännheta solen, och den torra luften, så kom jag på andra tankar: fjordingdamen ifråga hade lätt att få svårt med andningen, bäst att inte anstränga henne i den här luften. Bättre att vänta på lite friskare väder.

I stället tog jag en rond i hagarna. En ung kille som jag pratat med tidigare slutade äta när jag ropade på honom, och jag gick in i hagen med en ryktborste och gav honom en enkel putsning medan vi pratade om ditt och datt :). Sen lät jag honom fortsätta äta, och for in i den större hagen. Vem var intresserad av en enkel ryktning där?

Jag hade siktat in mig på den stora killen, men han var upptagen med att möblera om med en trädstam med spretiga grenar som låg på marken :). Okej, det finns väl andra, tänkte jag. Överraskad blev jag att den gamla fjordingdamen från gårdagens ridtur stod och "ignorerade" mig, annars brukar hon kunna dra sig undan om hon vill vara ifred. Jag frågade om jag får rykta henne lite, hon nickade med huvudet och tuggade. Så jag började försiktigt strax bakom örat där jag vet hon har ett favoritställe :). Hon rörde sig inte en tum medan jag ryktade henne. Vi fick en fin pratstund tillsammans i solen :). Samtidigt sneglade jag på ridlektionen på banan bredvid och lyssnade på vilka uppdrag de fick att utföra där. Man kan kanske snappa upp nåt knep till nästa träingspass!

En sak som jag tänkt på efter gårdagens ridtur, nåt som sagts många gånger av många: Om man har problem att få hästen att utföra en sak, kan man försöka dela upp uppgiften i små etapper och gå ett steg bakåt och ta det bit för bit, i stället för att prompt försöka driva igenom allt på en gång. Det kräver mer av ryttaren men det blir så mycket roligare när man ser framsteg, även om de är små.