Och skönt att han kom hem igen, efter ett par dagars sommaräventyr nånstans, han berättade aldrig var.
Men jag saknade honom enormt :) och gick runt och tittade i fönstren, gick ut i trädgården och ropade, for till potatislandet och låtsades rensa lite extra för att kunna ropa där också, för där såg jag honom sista gången...
Och så i morse, när jag solade genom att rensa grusgången (sommarnöje...) kom han helt lugnt gående längs gången och undrade om vi saknat honom. Hungrig var han, som vanligt, inget extra. Och sömnig slängde han sig i gungstolen och sov djupt, djupt drömmande om nån vild jakt nånstans...för bakbenen knyckte och morrhåren vippade i sömnen :).
Sötnos. Stortass. Skurken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar