Det var ju den här mullvaden som för nåt år sen hade lämnat kvar i farstun på ett bord sedan den togs in från trädgården. När det närmade sig jul kom jag på att den kunde få en tomteluva, eftersom jag brukade ha nån slags julprydnader där på bordet, som ett trevligt välkomnande när man kom in genom ytterdörren.
Men oj, vad frusen han såg ut utan luva!
Det kändes riktigt hemskt, jo jag vet jag är lite onödigt känslig ibland...
Men jag rusade till garnförrådet och tänkte "han måste få en annan luva i stället".
Så jag hittade några pyttesmå garnrestnystan och stickade snabbt ihop en enkel luva åt honom medan jag lyssnade på en intressant podd.
Det var nog ingen planering där, märkte jag sen, för färgerna är lite besynnerliga, ett konstigt knutigt garn och så ett självrandande garn.
Men varmt fick han. Eller är det kanske en hon?
Jag tvivlar på att mullvaden själv är riktigt nöjd med stilen, men huvudsaken man hålls varm :).
Har ni gjort nåt "onödigt" på sistone?
Onödigt som ni ändå mått bra av att pyssla med alltså :)...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar