Förra veckan var det några minusgrader hela veckan och snö och snö.
Nu syns knappt var man har skottat, det är ändå inget kvar.
Jag som var så rädd att lämna kvar nåt vid uthusväggarna då snön brukar frysa fast så hårt där och ligga kvar långt in på våren...
Vädret är inte som förr.
Mycket annat är också annorlunda.
Men en strumpsticksöm är en strumpsticksöm hur man än vrider och vänder på den och hur man än väljer att sticka hälen :). Skönt med sånt som är "som förr".
På tal om strumpstickor... Jag hade ju stickat ett par korta benvärmare för ett tag sen av ett litet uppdelat loppisgarn som jag skrev om här (klick). Det blev ju rätt korta, tillräckliga men aningen korta...
Nu senast när jag smet in på ett missionsloppis sådär i misstag :) så hittade jag ett pyttelitet nystan som inte var av samma garn som benvärmarna, men som hade precis samma färgnyanser i blått-beige-brunt. Och jag kom på att jag ju kan rädda det där lilla nystanet som säkert ingen annan vill ha och skarva i de trevliga men eventuellt lite väl korta benvärmarna.
Så nu har jag dem igen på mitt "arbetsbord".
Små billiga glädjeämnen och återvinning och missionunderstöd ;). Allt i ett litet nystan, som jag nu dessutom delade opp i två ännu mindre nystan för att få lika mycket skarvgarn till båda benvärmarna.
Ruppuräätäli...
Ett ord som betyder mycket :).
Googla på det så får ni se hurudana bilder ni får.
En som syr och fixar och skarvar och gör om... på eget sätt... och antagligen njuter av det.
Hoppas ni hittar nåt att må bra av!
Ha det gott, se upp med hala vägar och trottoarer och skynda långsamt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar