En samlare vill ha mer, sägs det...

... och det lär väl stämma. Nu är jag ingen samlare av tändsticksaskar, tro inte det! :)

Det råkar bara vara så att jag en gång i tiderna samlade 24 askar till ett litet adventkalenderhus som jag knåpade ihop. Det var sen i användning nog flera år, är fortfarande helt intakt, men inte i användning. Men just det där pusslandet med små askar var kul... Och av bara farten, ifall jag skulle få någon liknande idé igen, så har jag fortsatt ta tillvara askarna.

Jag läste en artikel och såg ett program i Strömsö (artikeln vad-samlar-du-på) om samlandet, och tänkte testa en sak jag såg i det programmet.
De intervjuade en samlare (som också hade skrivit en härlig färgstark bok om samlande och vars blogg du hittar här!) och den som intervjuade hade tagit med sig rekvisita till intervjun. En låda med en massa små och pyttesmå olikformade glasflaskor. Han ställde fram lådan på bordet och funderade om de samlade flaskorna kan bli nåt fint. Och tillsammans placerade de ut flaskorna i en viss ordning på bordet och fotograferade det hela. Det tog ett tag att sortera opp de olika färgerna och formerna till en helhet som de tyckte var harmonisk eller på annat sätt tillfredsställande.

Jag sökte garn i mina lådor och "snubblade" över alla dessa tändsticksaskar som bara i all hast var nerstoppade huller om buller bland garnnystanen. Och så tänkte jag, nej nu ska jag göra nåt av det här, om så bara för att ta ett foto och få plocka i askarna en stund. Samlandet är ju inte i sig ett mål, att ha fler saker, sades det i programmet, utan det är också så att sakerna kanske väcker minnen, formerna ger glädje, färgerna får en att experimentera med kombinationer, man leker fram nåt intressant...

Så jag placerade ut askarna lite enligt tema, eller årstid, eller färg eller nåt... och fotade.
Sen gjorde jag om det igen på ett annat sätt.

Terapi nämndes också i programmet. Liksom att sy ett lapptäcke av en massa små tygbitar. Fundera ut hur de passar bäst, hur de bäst tar fram varandras fina sidor.
Eller att lägga ett pussel med 1000 olik- eller likfärgade bitar...

Liksom restgarn...

Sen kom jag fram till att det där med lappteknik ändå blev bäst på nåt sätt.:

Så kan det gå en söndagseftermiddag när det stormar och regnar ute och man inte mår så där riktigt bra så man ids trotsa vädret och göra något på utsidan.

Hoppas ni hittar nåt trevligt att plocka med, som motvikt till skärmstirrande :).