... om man gör det från början och söker först efter en tillräckligt stor träbit som lämpar sig för ändamålet...
Jag minns att min pappa många gånger berättade hur det var förr när det behövdes ett nytt räfsskaft, eller nya tinnar till räfsan, eller ett handtag med en viss form, eller ett skaft till en hammare eller yxa.
Han sa, då var det ju inte bara att kliva in i närmaste affär och köpa, nej, man började med att gå ut i skogen och söka ett träd som färdigt hade den formen som det färdiga föremålet skulle ha.
Eller ofta var det väl så att när de hämtade ved från skogen så höll de samtidigt ett öga på det som fanns där och plockade med sig hem ett lämpligt träd som de visste passade för ett redskap som snart skulle behöva tillverkas. Eller så lät de trädet stå kvar men lade på minnet var det stod så de skulle hitta det sen.
Sen skulle väl trät torkas på rätt sätt, inte för snabbt, inte för långsamt, så att hållbarheten skulle bli bra.
Nåja, det där vet jag ju inget om egentligen.
Men jag kunde inte låta bli att stå en stund och filosofera där i vedlidret när jag stötte på de här vedklabbarna. De skulle kanske bli bra handtag till en trähyvel eller nåt liknande... trät böjde sig på rätt sätt, bara att runda av det kantiga och slipa så man inte får stickor i händerna...
Otroligt egentligen vad mycket man kunde syssla med om man hade mer tid... tillverka redskap och fixa och greja...
Hoppas ni också haft en trevlig dag, med eller utan vedklabbar, vårslaskväder och lördagsstädning :)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar