Den här bilden är från ifjol. Ännu får fjordingvännerna vänta på den dagen när de får storma ut på det gröna havet. Men de känner doften av det härliga saftiga. Och så fort de har en chans stuvar de ner sin nos i en grästorva. :)
De små flygfäna har ännu inte heller dykt upp i fullt antal. Det är relativt lugnt mellan hästryggarna. Svansarna har nog börjat vifta, men inte vispa. Än.

Jag har varit mycket ute. Saknar inte alls tiden här framför datorn. Blev lite orolig. Hur gör de, de som är så trädgårdsbloggande och trädgårdsplockande och blomsterfascinerade. Hur hinner de?? Men så läste jag i trädgårdsbloggen Min Eden (länk finns nere till höger) att hon inte heller... Läsarna får ursäkta sig men nu är det bråttom. :) Skönt att nån erkänner sanningen! Klart att det är bråttom! Det märks ju på vädret!

Sen hade hon en så inspirerande :) bild av skottkärran full med diverse trädgårdsattiraljer, bl.a. mjölkhinkar, som jag ju kopplar ihop med stuprännorna. Eller gjorde det, rättare sagt. Nu har vi nya stuprännor, väldigt låga, oho!, kanske en liten sandlådshink ryms därunder? :) Hur ska jag nu ta tillvara regnvattnet?? Får ta mig en funderare.

Visst fick jag upp mitt miniväxthus, och nu är det fullt :).
Alltmöjligt smått och gott. Det återstår att se vad kommande väder gör med plantorna...
Min "perenn-skola" som jag planterade i mitt gamla grönsaksland i höstas mår bra. Nästan alla perennplantor har klarat sig. Ska bara sätta lite mera bark mellan de olika grupperna så jag kan gå med finskorna (fin-skorna) utan att bli gyttjig fast det just regnat :). Det händer sig nämligen att jag, när jag just sagt hejdå till nån som varit på besök, bara måste ta en runda och kolla läget, och då kan det hända att jag inte har världens mest oömma skor på mig. Men rundan är nödvändig ibland, för hälsan!! :)

Hur som helst. Ut och njut nu! Om det bara är möjligt! Snart är det så fullt med småkryp så man får hålla fast mun... hela tiden.