Så då julen är över så får man väl sikta in sig på kommande trädgårdssäsong då, eller?

Nä, jag skojade bara. Jag är nog inte så nitisk.
Först tar vi snön och kylan och skidor och pulka och snöskottning och hala vägar och... sen så kommer påska, ju! Fast...
... före påsken kommer fastan. Den kan man fundera lite på. Inte asketiskt som blomman på bilden, men ändå.

Nä, nu råddar jag. Bildförklaring först:
Minns ni dahliorna från ifjol som jag försökte väcka upp? Jag hade många knölar, men endast en riktig knöl visade sig orka bli stor och blomma och fröjda mig hela sensommaren. Men sen så var det ju en som fastnat i en solrosrot. Jag hade ju sått solrosor i dahliaknölsburkarna för att orka vänta tillräckligt länge på livstecken från dahliaknölarna. Och när jag sen planterade om solrosorna så var det ett tanigt litet dahliaskott som grönskade på sidan om. Jag lät det följa med solrosen och det fick ju vatten och gödning automatiskt eftersom "moderplantan" skulle ha :). Så den lilla dahlian gladde mig också där längst ner i solroskrukan med de allra vackraste små dahliablommor från en planta som knappt var nåt alls. Så roligt med såna överraskningar! Och eftersom jag odlar hellre en bra :) så tog jag upp den lilla dahliaknölen också, och har den lite skilt från de andra i potatiskällaren. Fåse vad jag gör med den till våren!

Åter till fastan och påsken. Vad ska man fasta från? Vad är man alltför bunden vid? Vad styr ens liv alltför mycket? Nätet? Bloggen? Telefonen? All den tid man lägger ner på datorknackande och -tittande kunde man ju lägga ner på nåt annat en tid, för att se om det gör nån skillnad... Eller?