Horsemanship är nåt jag skrivit om tidigare.Och kurser som jag skulle vilja gå, har jag också skrivit om tidigare. Att förstå hästens beteende har jag också skrivit om, att det är nåt som skulle underlätta så väldigt mycket. (Bilden är från google, skrev horsemanship och fjording och fick fram bl.a. den här).

Ibland tycker man att man förstår hästen tillräckligt. Allt löper som det ska, man fångar in hästen, ryktar, sadlar, tränsar, utan nåt större besvär. Även hovkratsningen går för det mesta bra. Visserligen är det ofta nån liten sak som inte riktigt fungerar, hästen blir sur när man ska dra åt sadelgjorden, eller den vill inte lyfta vänster bak, eller så. Men i det stora hela klarar man situationen.

Men sen kommer de där gångerna då det strular till sig. Hästen låter sig inte fångas. Hästen "blir för närgående" medan man öppnar grinden. Hästen har för bråttom, man får den inte att gå i samma takt som en själv. Den svänger baken till i boxen när den ska sadlas. Den kastar med huvudet när den ska tränsas. Den öppnar inte munnen, hotar i stället med att bita. Öronen är bakåtstrukna som vattenkammat hår. Vad ska man göra, vad kan man lita på, ska man alls göra nåt?

Då skulle jag vilja veta mer, förstå om det är jag som gör nåt fel, veta hur jag skulle ha kunnat förhindra det "dåliga beeendet", skulle jag ha kunnat "läsa av" hästen innan för att förstå varför den eventuellt inte kommer att vara sammarbetsvillig just idag...

Ett mål inför året 2014?

Nä, vågar inte hoppas på det, men man kan ju hålla ögon och öron öppna inför möjligheter i närregionen :).

Jag kom mig ju faktiskt på en hästmassagekurs i höstas. Mer än jag vågat hoppas på. Men sånt som faktiskt funnits ganska högt på önskelistan...

Sen har jag ju träffat på hästar som har bakåtstrukna öron och blänger men som sägs "inte göra någon förnär, bara hota". Och i ett fall har det visat sig stämma exakt. Nästan så man ler lite åt hotelserna, när man vet att den ändå inte är elak. Man talar lite överseende med henne och gosar lite extra. Fel, kanske...

Nu senast gick jag in till en lite större främmande häst för att hjälpa en liten tjej med att lyfta upp sadeln. Jag tittade lite osäkert på hästen och frågade den (underförstått tjejen) om den är snäll. Tjejen svarade att hon är hur snäll som helst, så då vågade jag faktiskt tro på det, med en viss försiktighet förstås, även om hästen svängde hit och dit och inte var världens lugnaste. Och allt gick hur bra som helst. Jag belönade hästen med att vara extra försiktig med sadelgjorden, lade bara i första hålet försiktigt till först. Sen stegvis ett hål i taget, utan att rycka och slita. Och jag tror att det uppskattades... 

Men som sagt, jag skulle vilja lära mig mer, mycket mer.