Välkommen till mitt hobbyrum!
Ursäkta råddet... mitt huvud är ännu råddigare :) och fullt av idéer och tankar.
Varsågod, här är en stol att sitta på.

Du kan ta katten i famnen i stället, eller lyfta ner den.
Hoppas du trivs!

fredag 19 mars 2010

Det är helt förunderligt att man kan lära sig att samarbeta med ett så stort djur som hästen. Att den är så villig att lyssna på sin ryttare.
Det är sen en helt annan sak, en verkligt stor utmaning, att lära sig lyssna på sin häst. Den talar ju inte vårt språk.
Jag har tänkt på det här också den senaste tiden, fast jag inte ridit på flera dagar. När jag har stått vid hästhagen och iakttagit hästarna, pratat med dem, sett deras reaktioner. Jag tror inte att det är bortkastad tid att "bara vara med dem". De är ju nog sällskapliga, reagerar på det man gör och säger.


Och de vill samarbeta. Varför skulle hästen annars komma när man kallar på den? Om man inte har mat eller godis med sig, förstås. Den minns kanske nåt trevligt som hände senast tillsammans med människor.
Kanske en härlig rykt, att äntligen slippa lite av vinterpälsen.
Eller en lång skön terrängritt, med många godbitar inom räckhåll :).
Eller så vill den så gärna ut och röra på sig utanför hagen. Vad vet jag?
Men vissa hästar kommer fram och sticker nosen i grimman och väntar att nån ska göra resten. De hästarna måste ju ha fått mycket positiva erfarenheter av kontakten med människorna. Inget ryck och slit i tyglarna, inga hårda kommandon. De tror på människan. Det förtroendet borde man ta vara på. Och lära sig lyssna.

Hur är det med de hästar som är jobbiga då? Som nafsar, trampar oroligt, eller på annat sätt tydligt visar att de inte trivs?
Jag ska inte låtsas svara på den frågan. Jag vet inte. Men de är utmaningar. Nåt att iaktta extra noga, hanteras med eftertanke, inta fordra för mycket av på en gång. Man borde kanske försiktigt testa olika sätt att hantera dem, olika träningsmodeller, olika omgivningar, kanske försöka leka fram nåt positivt.
Som när jag har huvudvärk, eller om jag har värk i lederna: Blanda bort tankarna med nåt helt annat, nåt positivt, som t.ex. att gå till stallet, leka lite extra mycket med favoritkatten, eller hitta på nåt nytt handarbete (som kanske inte har nån annan nytta med sig än just att det får en att för en stund glömma det jobbiga).
På samma sätt kanske det går att blanda bort de negativa vanorna hos en häst?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar