Men nu är den desto finare.
Det är nog för höstfärgerna som jag gillar den här nävan. Inte så mycket för de rosa blommorna.
Och det här är bara början.
Just den här besynnerliga kombinationen, skir vårgrönt och blodrött senhöst... I like! :)
Fast sommaren har ju varit lite besynnerlig.
Lite som nävan. Försommar, midsommar, rötmånad och höst på samma gång, i ett enda andetag.
Så känns det.
Det gick så snabbt. Var blev de långa sommarkvällarna?
Nåja, det har tillbringats en hel del långa sommarkvällar vid stallet förstås...
Där märker man inte hur tiden flyger iväg.
Och vissa kvällar där har nog varit helt fantastiska.
Den konstiga sommaren har också gjort att man vissa kvällar haft rätt så myggfritt, och inte så mycket knott heller.
Förutom några kvällar då, när hästarna varit extremt irriterade av den plötsliga invasionen.
Och så en kylig natt, och så plötsligt är det åter inte så mycket kryp.
Men vissa blommor har heller inte riktigt orkat, hunnit, de som kräver värme...
Så är det, men höstnävan tänker jag njuta av länge än, för det kommer väl inte snö snart?...
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar