Prins Gustavs öga. Så vår-skir och vacker, mitt i allt det höstgula-bruna-ruggiga! Han låter vänta på sig varje år. Ända tills jag tror att det inte blir nåt. Och så plötsligt lyser han upp regnruskigaste höstdag med sina blå ögon! Härligt med så olika blommor i trädgården med så olika timing och karaktär!

Will you still need me, will you still feed me, when I´m sixtyfour?
... kunde man sjunga när man ser de här skrutten... :). Det är bergklintens fröhus. Vet inte om de innehåller dugliga frön, men det kostar inget att testa! Så i nästa års mass-sådd ska de få visa vad de går för :)!
Fast jag tycker faktiskt att de här också är granna på sitt sätt. Liksom gamla rynkiga människor är vackra. De innehåller så mycket liv... av alla dess olika nyanser...