Den blomstertid nu kommer, del 2: mer mat åt fåglarna!

"Än är det vinter kvar, säger mor", så då blev det att lyfta ut fågelbordet igen, och skyddsnätet runtom, och fylla på med mer mat.

Jag hade redan hunnit lyfta bort utejulgranen som stod bredvid och som vinterfåglarna så gärna haft som gömställe och utsiktsplats när de åt av fågelfröna. Fågelbordet hade jag också med viss möda lyft bort och krattat bort alla solrosfröskal som lämnat. Det var en hel del.
Men så såg jag flera dagar efter varann, fast det var nästan 20 grader varmt, att fåglarna kom dit som vanligt och sökte mat. Så brukar de väl inte göra? Eller...?

Jag googlade. "När kan man sluta mata fåglarna". Många åsikter finns det. Och vissa matar ju året runt. Men så läste jag att eftersom nätterna ännu är kalla så har inte insekterna vaknat på allvar, men ändå så börjar vissa fåglar sätta bo och hinner kanske inte söka mat hela dagen.
Eftersom det fanns kvar lite i fröpåsen så blev det alltså en andra dukning, och både bofinkar och domherrar har uppskattat det, förutom gråsparvar förstås och en och annan blåmes. Hackspetten nämner jag inte...

Den blomstertid nu kommer, del 1, skrev jag här, klick..

Nu vill jag komplettera med del 2, efter att ha vandrat ca tio gånger fram och tillbaka över åkern bakom huset för att hämta torra björkslanor från den bortre skogsdungen.

Den blida sol uppväcker allt vad som varit dött, den allt med grönska täcker och allt blir återfött.
Jag såg ju allt det där under mitt knegande. Eftersom jag haft lite problem med höften så gick jag rätt långsamt och koncentrerat, men kunde se den varierande växtligheten vakna till liv, och lärkan sjöng, och spov och tofsvipa var oroliga över min framfart. Under de sista turerna, medan solen visade sina sista strålar, hörde jag bortom två skogsdungar hur orrarna spelade på en åker. Det ekade mellan träden och var lite svårt att lokalisera. Men vackert.

De skola oss påminna Guds godhets rikedom, att vi Hans nåd besinna, som räcker året om.

Såna ord behöver inte förklaras. Det bara är så.
Den gamla barndomspsalmen är full av tacksamhet, glädje och eftertänksamhet.
... och allt blir återfött.

Ha en skön första maj, även om de lovat lite kallare väder och till och med snö på sina ställen.
... och allt blir återfött.