Skämt åsido. Den drog jag upp och snurrade ihop till en "struva". Utan socker.
Det var humlen som släppte taget om fjolårsvindlarna för att ge mer kraft åt de nya skotten, som ännu inte syns till. Det blir städat en liten kvadratdecimeter i taget av trädgården, om jag har humöret på plats när jag går förbi...
Mjöd är nog fixat. På riktigt alltså. Inget grumligt vatten ur diket :).
Jag trodde jag lade för mycket jäst, väldigt svårt det där när man gör så liten mängd och ska dela "en jästbit stor som en ärta" i flera delar... Hmmm. Men om man dricker mjöden innan den hinner jäsa till sig för mycket kanske det går. Fast smaken påverkas säkert också om man har i för mycket jäst.
"Hoppas hoppas hoppas" får jag säga med hopknipta ögon som häxan Surtant sa, när hon önskade att inte trollet Trygve skulle komma in i hennes butik.
Någon "majlindo" blir det inte i år heller. Som då för femti år sen, ungefär. Men säkert blir det en liten promenad i trädgården om det inte är för kallt. Och så kan man ju dricka mjöden och äta struvorna inomhus. Majlindo vid köksbordet går riktigt bra, så länge man ser ut genom de otvättade fönstren :).
Ha en skön dag!
Smakade struvan bra? Måste t.o.m. googla och tydligen kan man äta årsskotten som sparris, åtminstone förritiden.
SvaraRaderaHär blev det ingen mjöd lagad, men fick en flaska till huset, så att jag fick smaka en skvätt - och det räcker. Inga struvor dock, det blev en toscakaka från 1-majförsäljningen. Ha en bra fortsättning på maj!
Tack! Men den här struvan smakade jag ju inte på... Hade ingen aning om att de nya skotten skulle gå att äta... Måste googla mer, för det kommer alltid upp nåt skott nånstans där man inte vill ha dem...
Radera