... i bäcken.
Det är spännande när isen sjunker och krix krax spricker sönder.
Spännande tider för en katt som låter nyfikenheten ta över tills det knakar under tassarna.
Men den här snöyran som ligger tät utanför fönstret kunde man nog klara sig utan nu.
Jag brukar inte klaga på vädret, det ändrar ju hela tiden ändå, men det här kom onekligen som en överraskning.
Plogpinnarna längs vår infart hade jag nog redan för nån vecka sedan tänkt ta bort, men idag när vi kom hem sa "min chaufför" att det nog var tur att jag inte gjorde det, för nu var det nog väldigt vitt, så att se var dikeskanten fanns... hmmm.
Snöskyffeln har stått framför trappan ända tills nu, men jag hade nog också planerat plocka undan den, för vad ska man med en sån till i april? Idag behövde jag den :).
Framför trappan står ännu också de två sparkstöttingar som varit en hjälp i nöden när isen legat hal och falsk runt stugknuten och på hela gården, men dem ska man väl ändå inte behöva använda mer?
De har fått vara kvar ännu, för katterna har nåt lite varmare än sten och cement att sitta på då, när de väntar på att få komma in i stugvärmen.
Men en sak var annorlunda idag när jag skyfflade undan snön framför trappan för att komma mig in utan att behöva skyffla ut snö inifrån:
När jag skottade snö så var det bar mark under, om ni förstår :)!
Inte is, inte mera snö, inte hård mark, det var sträv stenplatta, det var löst grus på grusgången, det var fjolårsgräs på kanten till gräsmattan.
Det kändes inte som "skotta snö", det kändes som "skotta våren"!
Önskar er en bra fortsättning på veckan, och kör försiktigt oberoende om ni har sommar- eller vinterdäck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar