Ska man städa det där hörnet som man så länge tänkt att borde städas.
Eller ska man ta en sticksöm i händerna och sätta på bra musik eller nån podd.
Kanske man kan reda ut lite garn, sortera, planera nåt onödigt handarbete.
Skriva det där brevet man rätt länge tänkt på, och kanske planerat hur och vad man ska skriva.
Nytta eller nöje, terapi eller "förnuftigt"?
Bara för att jag tror att nån tycker jag borde städa och röja så blir det i ren trots nåt helt annat.
Jag vill städa när det är roligt, när inte nån annan säger att jag ska, eller när jag inte tror att nån annan tycker jag borde...
Jobbigt det där.
Kanske lika bra att inte göra något av de två alternativen.
Överraska sig själv med att så tomater... eller det är väl egentligen för sent för det också... påskgräs kunde man så... eller så tar man en tidig kväll...
Ibland sitter man och gräver i onödigheter.
I stället kunde man skriva det där brevet, skicka det där kortet, ringa det där samtalet, till nån som behöver få prata av sig.
Och då är det en fördel om man kan vara tyst och lyssna.
Vilket jag konstaterade häromdan på ett loppis... jag kunde ha pratat mindre och lyssnat mer, frågat...
Ibland så rinner bara orden ur en, utan att man märker hur ordsvadan dränker nåt annat som borde få bli sagt i stället...
Man lär sig, kanske, så man blir lyhördare...
Ha det gott i vårstarten, lyssna på fåglarna, spana in vårblommorna... :).
:) Jag tycker oftast att det är trevligt att bara ses...
SvaraRadera:) Det är väl då min ordsvada tar över. Pinsam tystnad...? Jo, du har rätt, så trevligt att helt överraskande se ett välbekant ansikte, som man inte alls behöver presentera sig för, eller säga fraser, tagen på bar gärning :D!
Radera