Jag skulle välja ut en knapp till min "julfestväska" (som jag skrev om här-klick) och som jag nu hade bestämt mig skulle ha en enkel "flärp" som kan stängas med en knapp (i stället för ett tjuvsäkert blixtlås).
Så blev det då dags att söka reda på en lämplig knapp, innan jag börjar göra "knapphålet". Tokigt om man gör för stort eller för litet knapphål, om man inte ännu har bestämt sig för vilken knapp som ska få den äran.
Sååå roligt att plocka i den gamla knappburken, som är en överfull plåtlåda, som en gammal knappburk ska vara :).
Innehållet är väldigt varierande, samlandet började säkert för åtminstone 70 år sedan, om inte ännu en tidigare generation började samla. Det kunde jag säkert ta reda på... Hmmm... måste minnas fråga...
Men tillbaka till fotandet i dagsljus.
Visst är det rätt ljust på dagen, men det där tydliga klara skenet finns inte den här tiden på året.
Då man tydligt skulle se skillnad på grått, gråbrungrått, grålilagrått, grågröngrått, sepiagrått och så kanske nån annan ton ännu.
Eftersom väskan är så tydligt svartvit/gråsilver, så vill jag helst inte ha nån udda nyans i knappen. Men det är som sagt svårt att se.
I knapplådan hittade jag också en stor härlig bältessölja i juligaste rött :). Den skulle egentligen passa alldeles utomordentligt på denna "julfestväska", men då borde jag ha tänkt lite annorlunda med flärpen. Och eftersom den redan är fixad och klar, så får bältessöljan vänta till nåt annat projekt.
Så roligt alltså att plocka i knappburken! :)
Men vi får se vilken knapp jag väljer.
Här kunde man ju utlysa en tävling eller en röstning och den som sen vinner skulle få väskan.
Men eftersom jag vill välja själv och sen också ha väskan själv (egoistiskt...) så blir det ingen tävling.
Väskan är ju dessutom lagad av sånt gammalt material som jag har minnen av från lågstadietiden, och garnet är från loppis, och så blev det lite skarvfunderingar (nej inte de där skarvarna som äter opp all växtlighet i skärgården!).
Skarvfunderingar blev det när jag skulle fixa axelbandet som ju då skulle vara tillräckligt långt.
Det garn jag hittade, rester av uppriven loppiströja som stickats till väst (här - klick - var början på det projektet) var just och just för lite. Borde vara ca 8 cm till på det virkade axelbandet, så då blir det att skarva i av samma tyg som jag har som foder i väskan... Ska kanske visa sen hur den detaljen blev :).
Fodertyget är alltså från lågstadietiden. Det betyder sisådär 45 år sedan eller mer.
Det är från ett par dåtidens "värmebyxor" med hängslar. Jag hade jacka och byxor i samma blanka material, och åtminstone byxorna har kommit till användning som foder till nåt varmt åt familjens yngsta när hon var riktigt liten.
Men resterna har jag sparat eftersom tyget var slitstarkt, syntes inte att det använts alls, och så var det ju med lätt stoppning inuti, alltså behagligt mjukt och varmt.
Oj, vilka minnen det kommer fram ur gömmorna!
De där byxorna hade jag visst på en skiddag i skolan, men samma dag när jag kom hem hade jag feber och hade då fått vattkoppor som många av mina skolkamrater också haft.
Sedär vad ett gammalt tyg kan få en att minnas.
Tänk om jag bara gått till affären och köpt nytt fodertyg... då hade jag gått miste om denna minneskavalkad!
Å andra sidan avskydde jag skiddagar i skolan, vattkopporna var rätt så plågsamma minns jag, och jag var heller inte alls förtjust i varken jacka eller byxor, för det var inte den modell jag hade velat ha, så egentligen...
Kanske jag ska sluta snarvla om ingenting :).
Vad hittar ni för trevliga saker runtom som får er att minnas?
Nåt som kanske skulle vara värt att skriva ner? Eller berätta om åt den yngre generationen?
Ha det gott i novemberskymningen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar