Kapplöpning med älg...

... blev det häromdagen när jag kom hem sent på eftermiddagen i småregnigt väder. Bilden är gammal, från en tidigare älgträff, nu illustrerar den bara inlägget för att det är älgar som springer där... jag kör ju inte med kameran/telefonen i vindrutan... ju...

Jo, det var en överraskning på hemvägen.
Vi har grusväg. Och med det väder som rått de senaste dagarna så var det närmast lervälling. Att man sen har nya vinterdäck med duktiga "krusmönster" gör ju inte saken bättre. De gräver ner sig i gyttjan så bensinmätaren står på 15 liter/100 km... Snyft...

Nåja, jag var koncentrerad på lervällingen och groparna och började fundera på en grådimmig fläck till höger som jag anade i ögonvrån, och funderade om det på en dag vuxit upp buskar just där på åkerkanten, det brukar ju inte... Nej, vänta nu, fläcken guppar upp och ner, vad är... sen såg jag bara att den grådimmiga fläcken hade ett par bakben som tog ett skutt utåt åkern - tack och lov- inte över vägen. Det var en älg som sprang jämsides med bilen, jag körde väl ca 35 km i timmen just där i gröten, och det var bara bakdelen jag såg guppandes upp och ned vid sidan av vägen.

Jag tyckte ju det var mörkt och osäkert att köra, men att det var så mörkt!
Det var bara det ljusa på benen jag såg, förutom bakdelen då...

Det gäller att ta det lugnt och inte köra för fullt, man vet aldrig...

Kapplöpning med älg skrev jag som rubrik. Låter lite omöjligt. Om man jämför med kapplöppning med häst, alltså.
Det klingar lite lika som skänkelvikning med kamel, men det är inte alls omöjligt. Det har jag sett på tv från nån av de stora Horse Showerna som brukar ordnas i Stockholm och i Helsingfors och runtom i världen. En snygg men väldigt sävlig skänkelvikning med kamel... :).

Nåja, det var dagens reflektion.
Kör försiktigt, hörni, även om ni inte har lervälling att gräva er igenom, och så önskar jag ett trevligt veckoslut!