Blåvit sommarbukett med lupiner (som jag förgäves försökt utrota från en viss del av trädgården) och förädlade vitsippor (stora, ca 50 cm höga, sprider sig som sjutton med sina tunntunna bruna rottrådar). Vackra som bara den, i farstun tidigare i sommar.
Nu är det bara lupinernas fröställningar att plocka bort kvar och någon enstaka senblommande vitsippa på just det stället.
Jag är ingen bukettplockare överlag. Men blåvitt är alltid vackert. Sinivalkoinen kukkakimppu på finska. Det kan jag ta av mig hatten för och buga och niga, och tiga en stund i vördnad...
En stilla stund i allt semesterfirande och sommaraktivitetsbesökande och stressande hit och dit och vad-borde-jag-ännu-hinna-med-i-sommar... En stilla stund, om bara ett par sekunder, är aldrig fel. Det tror jag att jag ska...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar