(Här är det ju två fjordingar förstås, den ena hann sänka huvudet, medan jag fokuserade på den fina luggen bakom honom, resultatet blev lite - bakåfram).
Kursdags mitt i allt. Fick en del nya verktyg att lägga i min akademiska ridkonst -verktygslåda. Att ta fram vid behov, eventuellt när jag kört fast med det jag tränat på, när jag inte tycker jag kommer nånvart med min vingliga sits, dåliga balans, råddiga skänklar.
Det nya verktyget: Glöm sits och skänklar för en stund, sitt avslappnat men ändå lätt uppåtsträvande (som om nån skulle lyfta en i håret), fokusera i stället på kontakt med hästens huvud, mjukt, försiktigt, sök det språk hästen förstår och reagerar på. Låt "pekpinnen" visa på bogen för att få en böjning där. Visa "ditåt", eventuellt förtydliga lite med skänkeln.
De här verktygen kan man sen inventera då och då. Kanske man om nån månad hittar ett "gammalt" verktyg, ett värdefullt tips, som passar just i den situation man befinner sig i då?
Lärorikt med kurs, att få kommentarer, bakgrund, utmaningar och få se på film vart man strävar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar