Stenrösen och småsten.

Varje gång jag rensar en liten blombänk lite ordentligare kommer jag att tänka på förrivärldens bönder.
De röjde en ny åker nånstans i skogskanten, eller där de fick tillgång till en plätt. Hade de otur var det en stenig backe och spaden högg gång efter annan med ett klingande ljud som resultat. Det blev mycket jobb. Hade de tur var det inte så jättestora bumlingar, utan de orkade lyfta dem åt sidan, och så bildades ett stenröse.

När jag rensar i mitt favorithörn "klingar det" gång efter annan, och jag får lyfta undan sten efter sten. Modell mindre då, förstås. Ofta ca 3-5 cm i diameter :). Men det blir små hopar här och där, en del har jag samlat där regnet spiller ner från taket. Då hålls stenarna glittrande och vackra i alla deras olika färgnyanser.

Men som sagt, jag tänker på slitet förr i världen... och arbetsglädjen när åkern var klar och säden växte :).