Markus Holsts ridhandbok på nätet, artiklar i Hästfocus, tankar från tidningen Tunne Hevonen (=känn din häst), Kyra Kyrklunds spalt i Hippos och diskussioner och tankar bytta med andra ryttare och framför allt med en ridinstruktör i närheten med samma intresse (=mjukt samarbete ger mer resultat, att ge hästen tid att lära sig ger snabbare resultat, "långsamt är snabbare"). Där är väl mina inspirationskällor i korthet, plus diverse googlande på olika uttryck och olika omtalade hästmänniskor (Pignon, Oliveira, Branderup osv...).

Eftersom jag för tillfället inte tar regelbundna ridlektioner. Dessutom är jag osäker om jag i närheten skulle hitta en ridskola som följer liknande principer... Men ett litet deltagande i en kurs i akademisk ridkonst ger alltid nåt nytt, oberoende om man själv sitter till häst eller om man bara tittar på och deltar i teorin. Sen får man följa känslan, sin egen kropp, hästen man för tillfället rider på. Det ska kännas bra, så otvunget som möjligt, utan att hästen får göra vad som helst. Att hitta samarbetet.
Så att båda är nöjda, och frustar :), efteråt.