Förgätmigej. Liten som en tändsticka. Här kommer alltså bilden på ogräset som charmade mig med sina blå ögon. Det brukar ju bli rätt höga och skrangliga. Den här anade att den åker ut så snabbt så det är bäst att öppna sina små blå genast, om man ska hinna se solen.

Lite som maskrosorna ibland. Knoppen finns nertryckt långt inne i bladrosetten och ibland slår den ut innan den hinnar få någon stjälk alls. Jag drog upp en del stora maskrosrosetter ur gräsmattan igår, bara för att jag visste att de stora rosetterna är rätt så bra att ta tag i och få upp en stor del av roten också. Man luras tro att man har fått bort mycket... så fel man kan tro, men man ska kanske ta vara på de små glädjeämnena...