Välkommen till mitt hobbyrum!
Ursäkta råddet... mitt huvud är ännu råddigare :) och fullt av idéer och tankar.
Varsågod, här är en stol att sitta på.

Du kan ta katten i famnen i stället, eller lyfta ner den.
Hoppas du trivs!

söndag 18 november 2012

Framsteg, högre hinder, svårare dressyrprogram, intensivare träning, större tävlingar... Det är ju sånt det skrivs mycket om i olika bloggar som berör hästar. Sånt skriver inte jag. Kom på mig själv med att tänka, att jag ju alltid skriver om de där samma kringelikrokarna på ridbanan, om samma kontakt hit och dit, om samma försök att förstå hästen och få hästen att förstå mig... Det går ju inte framåt! Eller gör det?

Jag är inte ute efter att klara högre hinder, svårare dressyrmoment, större prestationer... Men jag är ute efter mer hästkontakt. Sånt jag mår bra av (kommunikation, djurkontakt), och sånt som hästen mår bra av (skötsel, lugn träning, omväxling, lite nya intryck, nån som för en stund kan vara dess ledare...).

Därför kan dagens hästkontakt också kännas meningsfull. En favorit i flocken fick lite extra omvårdnad och sen blev det en lugn promenad på en skogsväg tillsammans med en annan häst. Lite andra intryck, lite andra dofter, lite omväxling i höstskymningen... Och jag mådde åtminstone bra. Blev varm, inte bara pga. den för mig raska promenaden, utan också av just kontakten. Det funkade.

(Åter en gammal bild, men en favorit är alltid en favorit, och våren kommer ju alltid efter vintern, så en vårbild skadar inte :) ... )

2 kommentarer:

  1. Har inte hört att någon gått på promenad utan att ta framsteg?! Det skulle vara barnbarnet idag då, hon gick flera varv runt matbordet baklänges - det måste väl bli baksteg då? :) Det var då en annan kontakt - med barnbarnen. Den kunde inte kallas lugn.

    SvaraRadera
  2. Nu är ju inte kontakten med hästar heller alltid så lugn. Jag blev svettig eftersom fjordingen hade så väldigt bråttom, och jag hela tiden fick "hålla tillbaka", för om hon skulle börja trava så är jag inte säker på att mina krafter skulle ha räckt till att sakta in henne igen, och så var det en annan häst som försvann runt vägkröken framför oss som lockade "min" häst till en högre växel... Puh! Men jag fylldes ändå av lugn :) och även när jag har hästen att backa så kan det räknas som framsteg! Motion är motion! :)

    SvaraRadera