Ryttare i värmande höstsol. Nöjd fjording efter härlig terrängtur i skogen.

Jag är fortfarande nöjd inombords efter ridturen för två dagar sedan. Ja, inte direkt övernöjd över prestationen, det blir ju sällan så fina stegserier eller fina tempoväxlingar som man fantiserat om innan, men jag är väldigt glad över den positiva kontakten med fjordingdamen. Jag lyckades lura henne att jobba lite mer än vanligt i böjningarna och fick sen hennes typiska "huh-vad-det-där-var-jobbigt" -frustningar till svar. Men hon vinklade ändå sina öron mot mig och frågade: var det nåt mera jag skulle göra? eller kan vi avsluta nu? Hon sneglade mot grinden ett par gånger men genast jag rörde mitt ringfinger mot tygeln så svarade hon. Okej då, vi tar väl några figurer till på banan, sa du levad ;)?