... alltså ängsviolen. Hade jag inte gått där dubbelvikt och plockat en maskrosplanta i taget hade jag inte sett den.
Påminner mig om tider som barn när man plockade liljekonvaljer på någon fuktig och skuggig åkant. Då kunde man få sy på den. Och alltid blev man lika glad över den lilla skira färgklicken. Senare på sommaren är det ju så mycket annat, och grönskan har blivit så överdådig så man ser inte de små skönheterna.
Den här bilden tog jag ju för nån dag sedan. Igår var jag på samma ställe och fortsatte plocka bort maskrosor (med skottkärran på lämpligt gångavstånd :) se det här - klick - inlägget så förstår ni vad jag menar...) men även om jag tänkte på ängsviolen då också så såg jag den aldrig, för igår hade jag bara maskrosögon.
Och nu betyder inte det här att jag är nitisk i att plocka bort maskrosor, men dels kommer det så massor av dem på just ett ställe i gräsmattan så det blir jobbigt att klippa, och dels vet jag ju att om jag tar bort de allra största så hejdar jag spridningen en aning på just det stället. Nu hade jag ju lite dåligt samvete tidigare när jag plockade bort dem och hörde hur det surrade runtom mig. Stackars honungsätare som mister sin mat, tänkte jag. Men faktum är att det finns en flera meter lång gul bred remsa på andra sidan häcken, bara en meter från det stället jag rensade på, och där får maskrosorna härja fritt. Och krypen får sin mat.
Jag kom att tänka på igår när jag tog opp planta efter planta, och hörde hur roten brast med ett plopp om jag fick bort hela bladrosetten, att det är nåt terapeutiskt över det där, att lugnt och metodiskt plocka en planta i taget. Om man inte tittar runtom sig och ser det oändliga arbetet och blir stressad förstås. Men man hinner tänkta och planera en hel del samtidigt, om man så vill. Eller så bara lyssna på ploppen :).
Nåja, borde väl fortsätta med klippande och rensande idag. Solen skiner och gräset växer så det knakar. Snart är det för sent att vara ute i god tid innan nästa regn... Jag har ju en handdriven klippare och måste erkänna att jag märkte igår, när jag klippte en liten ruta, den första i år, att jag har tappat en del av konditionen. Det är inte så lätt som jag föreställt mig. Men hoppas jag får upparbetat nån sorts kondition i sommar nu då. I mitt utegym :).
Men förutom lite motion så ska man väl se till att hinna se på de fina gröna nyanserna nu innan det blir "gammalmodigt" och lite dammigt. Nu är det fräscht.
Ha en bra andra halva av veckan! Eller vad nu ligger framför er när ni läser det här! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar