...i solen och blåsten, man behöver nästan inte blåsa bort skräpen själv, det sköter vinden.
Jag satt på stenmuren och rensade den lilla liter jag hade plockat på samma resa som jag sökte svampar och hittade till ett litet kok... Och eftersom jag ibland fumlade med fingrarna så tappade jag något bär hit och något bär dit som jag ju måste plocka upp och, nej det kan man inte sätta tillbaka i skålen, så det måste jag ju äta upp... :).
När jag då sökte de borttappade blåbären runtom mig så såg jag något illrött mitt i det gröna.
En röllekas blad hade tänkt förekomma de ännu gröna björklöven och smällde till och blev rött.
Så vackert! Och så fint med skuggan när jag lade ner bladet på jeansbenet och lät solen steka, så där höstsnett från sidan...
Vackert... ogräs... som kaninen gärna kunde få...
Ha det gott och håll ögonen öppna!
Man vet aldrig när man hittat nåt verkligt värdefullt bland allt det vardagliga... :).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar