... är jobbigt för det mesta.
Och nu skrev jag på rim, fast jag inte känner nån Jim.
Sen går det inte mer, ingen skog jag för alla träden ser.
Man måste ta ett steg tillbaka, kanske äta en chokladkaka.
Plötsligt ser man mönstret så klart, och man ilar till garnbutiken med fart.
Det ska bli en hösttröja så varm, ingen varningsklocka avger larm.
Alla stickor är redan fästa, vid ett nystan vars tvättråd är lästa.
Vad ska jag då sticka med, det får bli en virkad börs med ked!
Nu överraskade jag er allt!
Och mig själv också.
Med rimversen.
Men en disig höstskog är det aldrig fel att titta på.
Ha det gott!
(ps. börsen med ked kommer kanske på bild småningom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar