Svårt att sitta stilla och vara följsam... skrev jag igår, och tänkte sen, varför postade jag det inlägget. Jag har ju skrivit sånt basic trams otaliga gånger förr...

Och så öppnar jag april månads Hästfocus, och läser en hel artikel om hur viktigt det är för alla ryttare, nybörjare som avancerade, att tänka på sitsens följsamhet, samtidigt som man ska vara så stilla som möjligt!! Där fanns tips och tankar kring följsamhet och balans i alla gångarter, vad man bör tänka på, vara uppmärksam på, vad man bör lära känna, vad gäller hästens rörelser, och vad gäller sin egen kropps rörlighet, ensidighet och ev. styvhet.
Otroligt intressant artikel!

Och så öppnar jag boken Ryggvänlig ridning - för häst och ryttare. Jag fortsätter läsa där jag senast slutade och kommer in på samma sak!! Varför ska jag låta min överskänkel eller höft röras på ett visst sätt när hästens höger framben är i marken? När är rätt sekund att ge ett litet tecken med skänkeln för att hästen ska länga bakbenet eller stiga mer under sig på volten?

A och O är att se till hur man själv fungerar. Hur och var är jag styv, orörlig, spänd? Vad kan jag göra för att bli mera liksidig och på så sätt hjälpa hästen också i dess liksidighet, böjlighet i båda varven?

Och det där med ögonen, nacken och huvudet. I boken fanns tydligt beskrivet hur människans nacke kan vara styv, orörlig, spänd och hur det påverkar hästen. Också hästens rörelseförmåga, halskotornas inverkan på hela ekipagets "schwung", hur viktigt det är att ge rörelseutrymme så inga spänningar och skador behöver uppstå, bara rörelseglädje och lätthet...

Det finns alltid nån "liten" sak att grunna på inför nästa träningspass :)!