Jo, kanske du kan svara i telefonen åt mig när jag får okända samtal, så jag inte behöver göra det själv... :).
Skämt åsido, jag föredrar nog att svara själv. Det kan nog vara helt trevligt med en främling i andra änden så kan man ju dra ihop vilken historia som helst.
Eller hur?
(Bilden är min telefon innan jag övergick till smarttelefon, här hade jag gjort ett nytt "pansarglas-av-läder" för att skydda telefonen, ifall jag i min fumlighet skulle tappa den bland vedklabbar och yxor.)
Det har blivit allt vanligare med att främmande människor ringer upp en och försöker, oftast, med ett trevligt samtal få en att köpa nåt. Är de artiga och inte påstridiga och man har tid för en pratstund är det helt okej. Men om de inte orkar med att få ett tydligt nej, så blir det snabbt otrevligt. Jag brukar tycka synd om försäljare som ringer och bjuder ut nåt som jag absolut inte har behov av eller vill ha. För det mesta försöker jag vara trevlig och ge dem ett nej som är så trevligt som möjligt. Alltid lyckas det inte. Alltid klarar de inte av att ta emot det.
Att jobba med telefonservice (som Kalixtele24 gör, som inspirerat mig till dessa skriverier) är en konst. Man kan säkert lära sig vissa knep men det ska nog sitta en grundfärdighet i ryggraden, tror jag, för att det ska lyckas bra.
På mitt jobb händer det då och då att jag hamnar att ringa ett helt nytt ställe, en växel, en kundtjänst. Och det är alltid lika intressant att höra vilket svar man får, vilket är första intrycket. Talar de tydligt, säger de bara en inlärd artig och trevlig fras, eller gillar de sitt jobb?
På vissa ställen har de mikrofoner som inte hinner "slå på" innan de sagt sina första ord, så halva första ordet försvinner, det är irriterande. Det är ju tekniken som måste fungera, så man inte behöver fråga Va? från första början.
Sen det där med besvärliga kunder, som jag säkert kan vara... :). Jag minns ett ställe jag jobbade på, en sorts "klagomur" dit folk fick ringa och påpeka fel som skett, eller så frågade de varför det blivit si eller så med deras transaktioner. Där mötte man ofta irriterade kunder, som tur är per telefon, men jag gillade det jobbet eftersom jag alltid hittade en förklaring till "felen" och kunde lova rätta till det. Visserligen hade vissa kunder eldat upp sig så inför samtalet till mig att det kokade över när jag svarade. Men när jag väl lärde mig lyssna så de fick tala till punkt, och sen så tydligt och sakligt som möjligt fick förklara vad som hänt, så var det ett riktigt intressant jobb. Många olika personligheter man fick prata med.
Och det var faktiskt några som kom ihåg att tacka för hjälpen också :).
Jag lyfter på hatten för alla som betjänar kunder per telefon dagarna i ända och orkar vara trevliga trots alla olika svar de får. Ni ska ha en bra dag, alla kundtjänst-are! :)
Ha en bra dag alla andra också! Nu ut i solen en stund innan den försvinner bakom molnen :).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar