En pannlugg uppe i det blå får illustrera detta inlägg :),
I mitt hobbyrum finns många drömmar, dels sådana som förverkligas småningom i form av små projekt typ handarbeten, hantverk, inredning eller ... hästmassagekurs... ridpass med små träningsinlägg som jag planerat osv. Men det finns också en hel del drömmar som förblir... drömmar... verkar ouppnåeliga... ändå kan man inte få dem ur sitt huvud, de liksom peppar en framåt mot en viss riktning även om man aldrig tycks nå fram.
På hemväg från jobbet idag lyssnade jag på bilradion och en diskussion utgående från en bok som nån skrivit, där han på ett sätt anklagar samhället för att han inte kunnat uppnå sina drömmar... Nåja, jag vet inget om boken, hörde bara brottstycken av diskussionen, men jag blev och fundera över drömmarna i mitt liv.
På ett sätt är jag väldigt frustrerad över att jag inte uppnått vissa drömmar. Jag verkar bara stampa på stället. Å andra sidan har jag kommit mycket närmare andra drömmar, som jag i något skede aldrig kunde ens "drömma om" :) att nå. Ska jag anklaga samhället för det jag inte nått? Eller ska jag fortsätta göra små små val i riktning mot mina drömmar, ha tålamod, och tro starkt?
Slutfilosoferat om drömmar. Men viktiga är de. Att veta vad man vill, vad man tror man skulle må bra av, att kanske våga kika in genom någon av de dörrar som kanske står på glänt in till en av de stora drömmarna. En stallsdörr :)?
Drömmar är nog viktiga - och en del är goda.;) Men då finns ju det där om avundsjuka och grannar som har fått så mycket mer än jag och hastigt blir det nog mardrömmar av sånt.
SvaraRaderaEn stallsdörr kan ju nog vara...?
... nåt man blir påmind om så här i juletid?:) ... att även något väldigt smått och enkelt som andra kanske inte ens vill hänga i julgranen kan ge en något värdefullt inför framtiden? Kanske just den där viktiga pusselbiten som gör att man... så att säga hittar hem till den man egentligen mår bäst av att vara?... :) Ha det gott!
Radera