Märkte att ridplanen var onödigt frusen, alltså endast skritt där. Men för mig passade det perfekt att promenera med fjordingdamen. Jag brukar inte rida just den här fjordingen så ofta, och hon väntade redan på kvällshöet, så jag lovade henne att det inte blir en tuff ridlektion utan en lugn promenad. Men jag avslöjade inte vad jag hade för träningsplaner...
Någon påpekade i förbifarten att fjordingens man nog borde klippas. Och det var då jag märkte hur kallt det egentligen var. Manen var lång, men den stod rätt så bra upp i alla fall, tack vare rimfrosten och isen. Så när jag började klippa var det inte så enkelt... har ni klippt is nån gång? :)
Okej, manen blev kortare, och hon stod lugnt. Jag var väldigt nöjd. Sen på ridbanan, när kompisen skrittade en annan fjording barbacka, så testade jag lite olika sätt att få fjordingen att lyda. Hur små gester räcker det med för att hon ska vända åt rätt håll? Och om jag går före med långt rep och saktar in, gör hon det då också genast, eller går hon tills mulen skuffar i min rygg? Jag trivdes väldigt bra med alla de här enkla små övningarna, testen, medan vi hela tiden gick runt, rakt, voltade, in mellan två bommar, över bommar, över små hinder... Hon fick åtminstone lite motion, trots tråkigt underlag, och jag tror hon var lite överraskad över den annorlunda "träningen".
Men sen, när hon såg kvällshöet ligga i skottkärran och susa förbi, så var all koncentration bortblåst. Bara att säga tack för idag och på återseende :). Men jag fick en liten hästdos. Fick testa lite enkla saker med en fjording som jag kanske inte känner så bra. Och så behövde jag inte frysa... Nöjd. Och kanske till nån nytta... Och jag tror faktiskt inte vi var riktigt oense en enda gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar