Fjordingmulen är rynkig... vem skulle inte rynka på näsan när gräset tar slut!?
Det är bara att vänta på våren. Och hoppas på att det blir en del mjuk snö under väntetiden, att busa i, rulla sig i, göra "glidestop" i...
Idag blev det första ridturen i snöslask. Det var nog mjuk bana, men snömodden gjorde det hela lite osäkert, och så var det ju det där med "skorna fulla med snö"... hästskorna, alltså. Inte så trevligt. Men så mycket motion blev det i alla fall att fjordingdamen frustade rejält och ... tyckte hon var hungrig... närmaste hökärra fick en påhälsning redan innan ryttaren hann ner från sadeln :). Nåja, ingen skada skedd. Och ryttaren var nöjd, målet för ridturen var en mjuk linje, inga hårda tag, men ändå skulle hästen lyda. Så blev det också, om man inte räknar med äventyret med hökärran förstås...
Ridterapi, alltså, och hästterapi. Maximalt. Och man mår bättre till kropp och själ!