Visst är det vackert!
Och att få sitta med sin kvällssmörgås och se ut över det här, låta ens inre bli fyllt av naturens mångskiftande...
Nä, nu tycker jag det blev för högtravande...
Bäst att vara tyst, låta bilden säga sitt, och är man tyst så hör man kanske tranornas sökande efter nåt ätbart i skogsbrynet där solen hunnit smälta bort lite mer av all den här snön.
Det gäller att vara närvarande nu när vårvädret växlar från vågrät snöstorm till vindstilla vårvinterkväll på en halvtimme, som i går kväll i stallet, helt otroligt... Dramatiken saknas inte...
Ha en bra söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar