Det är nåt speciellt med de första fågel-vårtecknen.
Koltrasten vid fågelbordet.
Fågelkvittret i morgonsolen, talgoxarnas hälsning till solen och den första trevande vårvärmen.
Och så orrspelet...
De brukar ju gärna hålla till på en bar fläck i nån skogsglänta eller på ett litet åkerhörn där ingen stör dem.
Men jag undrar nog om de hittat nån bar fläck att spela på...
Hur som helst.
Ett vackert dovt vårtecken trots envisa minusgrader.
Det var lite sött när stora kattkillen stirrade mot skogsbrynet och tänkte ta sig en närmare titt på varifrån ljudet kom. Han tog sig sakta längre och längre mot skogen, men jag tyckte inte han skulle blanda bort spelet, och det var nog betydligt längre bort än katten nånsin varit, tror jag, så jag lockade honom tillbaka.
Just det där att lokalisera ljudet är också lite speciellt.
Det kan eka mellan träden och stenbackarna så man vet inte riktigt var orrarna är, och så bär ljudet mycket längre än man skulle tro.
En njutning i alla fall att stå en stund alldeles blickstilla och lyssna in våren :).
Hälsar dem välkomna och hoppas de klarar sig i år också.
(Okej, jag måste snabbt googla om de är stannfåglar och det är de ju... så det är bara deras häckningsljud som är så vår-specifikt. )
Ha en bra början på veckan! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar