"Slänga bort 465 saker på en månad..." hörde jag om på radion häromdagen. Någon hade fått nog med alla prylar och hade bestämt sig för något drastiskt.
Idén diskuterades hit och dit i radioprogrammet och jag lyssnade intresserat medan jag rattade bilen de vanliga tjugofem kilometrarna mellan jobb och hem. Jag har ju också funderat hit och dit. Ska man skita i alla minnen och bara slänga, eller ska man...

En av radiopratarna svarade tvärsäkert nej på frågan om hon tyckte det var en bra idé. Varför? Jo, hon tyckte det var fel att slänga minnen från förr bara för att man inte hade användning av dem just nu. Hennes svar var kort och kraftigt: katalogisera! Håll koll på sakerna, skriv upp, anteckna vems och när, om du minns. Och sen sa hon: berätta för dina barn: den här vasen fick jag av faster då och då, och hon hade fått den i bröllopsgåva av XX som hade varit på resa till Amerika. Och där hade......

Så jag tyckte det var lite intressant att höra en sån åsikt i dessa slit och släng -tider. Och alltså inte bara att spara och spara, utan att sätta värde på historien bakom också. Skriva, anteckna, katalogisera.