Päls är populärt och nyheter om päls kan man läsa om nästan dagligen. Men den här pälsen lever sitt eget liv, den ska ut på toa, den kommer in på mat och sovstund, den bits ibland när den är på lekhumör, den kryper under stora köksmattan om man slänger en liten boll dit, eller en papperstuss, den jamar på trappan om den tycker det är dags att få lite värme och gos. Alltså lillkissen som blivit stor frass. Världens mest sociala katt. Kan man nästan säga.

Det som jag kom att tänka på var nåt jag hörde i radion häromdan. En av Googles huvudpersoner (minns inte alls vem han var eller vilken ställning han hade, men "högt uppe" satt han i alla fall) hade uppmanat folk att inte förlita sig på molnsparande, minnesstickor, cd-skivor och andra datalager. Han uppmanade folk att printa ut sina foton om de ville spara dem för en längre tid. För papper är "läsbart" om hundra år, om det förvaras rätt och färgen inte bleknar bort, men alla format som foton lagras i kan vara helt föråldrade och oåtkomliga om hundra år. Nåt att tänka på faktiskt! Ska jag fortsätta beställa papperskopior av mina foton då? Fast jag har märkt att fotandet har blivit så konstigt sen alla telefoner också är kameror, man tar en massa foton men inga riktiga egentligen... Återigen finns det så mycket så man sätter inte värde på dem...

Hmm...