Då är man hungrig och då njuter man av det färggranna.
Fast ni ser ju att det inte är min grej att vara noggrann då det gäller mat.
Zuccinin är delad i obestämda former, löken är snabbt stekt och tomaten är nästan inte alls som en tomatbit ska vara. (Någon annan skulle ha tärnat vackert, eller gjort fina stavar och placerat ut allt med ordning och snits.)
Men hur som helst: vackra färger, gott och hälsosamt, tror jag.
Är väldigt nöjd när man lurats vara ute så länge i kylan.
Att dessutom inte egentligen frysa gör saken ännu bättre.
Händerna var till och från som istappar, men däremellan så heta så jag fick ta av mig handskarna för att inte svettas.
Fötterna mådde prima. Två par strumpor varav den innersta med ylleblandning och dessutom ett par tunntunna hemstickade yllestrumpor (av väggbonadsgarn från loppis).
Och de nygamla vinterridbyxorna som jag fyndat på nätet (begagnade) var över förväntan bekväma och varma. Vad skönt med hängslen ;)! När jag kratsade hästens hovar så böjde jag mig lite tokigt så knäppet i midjan knäppte upp, men vaddå, har man hängslen så hålls ju byxorna på i alla fall! (mer om det äventyret här )
Ja, ja, det här låter löjligt, medger det, men kan man glädjas åt smått så varför inte!?
Och dessutom finns det så mycket i klädväg nuförtiden som är helt enkelt så opraktiskt hur varm och skön plaggen än ser ut. Så jag är supernöjd över t.ex. bekväma skor som klarar av ett par strumpor extra.
Ja, på tal om skor.
Tantvarning, alltså.
Har alltid haft svårt att hitta skor som passar mina fötter.
Därför är secondhand så smart.
Man kan köpa ett par från missionsloppis för en liten slant, prova hemma i nån dag, nån vecka, ett par år, eller komma fram till att de inte passar alls. Och så för man dem tillbaka till samma loppis eller ett annat missionsloppis som åter en gång får en liten slant för dem :)!
Och ibland lyckas man över förväntan.
Som de skor jag haft nu i stallet ett par tre vintrar, kvalitet från början, dyra säkert, rejäla kängor, och hur "oanvända" som helst (det är ju lite så med kvalitet, syns inte nödvändigtvis fast det blivit använda i några år) men för en futtig femma eller så. Blir helt enkelt glad varje gång jag får konstatera att de ännu en gång hållit mig torr och varm om fötterna.
Eller som de tantskor jag köpte, också från secondhand, alltså missionsloppis, för nåt åt sen.
De var också kvalitet, och när det är mellan 20 och 30 minusgrader har de varit toppen att ta på sig till jobbet.
Men familjens yngsta råkade nämna en gång att de är tantskor, vilket fick mina ögon att öppnas... visst, det är ju det jag har tyckt, men som jag inte brytt mig om när de hållit mig varm om fötterna.
Så de skorna har mest varit i förrådet. Jag har sneglat på dem de senaste två vintrarna, men inte behövt dem tillräckligt mycket för att ta fram "tantskorna".
Förrän nu, för nån dag sedan.
Kom jag på att jag ju nog kan använda dem här hemma, som vardagsskor, att hålla mig varm om fötterna när jag ska ut till komposten, mata kaninen, hämta posten, eller nåt annat.
Vad spelar "tant" för roll då?
Dessutom syns de knappt när man har varma "termobyxor" på sig som döljer det mesta med sitt "snölås" över skoskaften...
Sen lyckades jag fynda ännu ett par vinterskor med längre skaft, som klarar av en översnöad väg när man kommer hem efter jobbet och man inte slipper in på gården med bilen för all snö. Då är man lycklig över de två euros "moon-boots"-skorna med 100 % snöskydd och "morgontoffel"-känsla...
Nog svamlat nu.
Jag har skrivit så kinderna hettar.
Hoppas ni håller värmen också! :)
Ha det bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar