Välkommen till mitt hobbyrum!
Ursäkta råddet... mitt huvud är ännu råddigare :) och fullt av idéer och tankar.
Varsågod, här är en stol att sitta på.

Du kan ta katten i famnen i stället, eller lyfta ner den.
Hoppas du trivs!

onsdag 18 mars 2015

Ridrädsla och hästrädsla är nåt som då och då kommer upp i olika artiklar i hästtidningar. Hur de ska hanteras av de som lider av det och hur de ska bemötas av utomstående. Det finns säkert många bra sätt, och varje människa är ju olika så det behövs fler sätt.

En sak som jag tror är viktig är lugn och förståelse av utomstående. Speciellt om den rädde ändå behöver/vill hantera hästar, konfronteras med rädslan. Jag kom att tänka på det här då i lördags (det som jag berättade om i förra inlägget) när jag helt plötsligt skulle hantera "stora" främmande hästar och det tillsammans med en person som jag egentligen inte alls kände eller visste något om. Jag slängde ju ur mig redan från början nåt om min rädsla, lite flummigt sagt. Trots att hon var ung så kunde hon hantera situationen bättre än många äldre skulle ha kunnat. Jag har ibland mött total tystnad/ignorans när jag påpekat min rädsla, eller lite nedlåtande "men det är väl inget att vara rädd för, de är så snälla så" (vilket ju aldrig kan vara en förklaring när man hanterar ett 400 kg:s djur som har naturliga instinkter och har bråttom in till höet, eller kanske till grannhagens snygga hästtjej...).

Men hon sa: Jaha, ja, men jag kan också ibland bli sådär... Men vi får ta och börja med... Vi får hjälpas åt...

Lite: so what, det här fixar vi nog tillsammans. Och ändå inte nedlåtande.

Och sen att hon förblev lugn, gav mig utmaningar, men (som jag insåg efteråt) kom och kollade att jag fixade situationen och visste vad jag skulle göra och att det blev gjort rätt. Samtidigt som hon låtsades göra nåt annat vid sidan om och bara invänta att vi kunde gå och hämta följande hästar...

Sen när det blev dags för en av de "besvärligare" hästarna, som dessutom stod tillsammans med flera andra i samma hage, "bråttom in till höet", så förklarade hon bara lugnt hur vi skulle göra, att jag bara behövde agera grindvakt först, sen skulle vi ta de två sista tillsammans. Det blir lugnast så.

Hon var så klok. Ärlig. Omtänksam. Och ändå inte det minsta "daltande".

Läste att det skulle ordnas en föreläsning för tränare med ämnet "ridrädsla" och hur en tränare/ridlärare ska kunna hantera den situationen på rätt sätt. Det är verkligen bra att den saken poängteras, diskuteras, tas fram i ljuset så att fler blir uppmärksamma på det, för det är kanske rentav rätt vanligt även bland vanare ryttare.

Nu vet jag ju hur svårt det är att säga rätt saker åt rätt person. Att just för ögonblicket förstå hur viktigt en viss sak är för en människa. Jag har säkert många gångar "viftat bort" sånt som en annan så gärna hade pratat lite mer om och på det sättet har jag gjort honom/henne ledsen och ensam med sina funderingar. Så kanske en föreläsning om förmågan att lyssna, försöka förstå och välja sina ord skulle vara på plats. Även om man inte är tränare eller ridlärare utan bara en "vanlig" människa...

söndag 15 mars 2015


Hästar in från hagen, täcken av, grimma av, varsågod och ät ditt mellanmålshö.
Den här bilden på ett alldeles otroligt vårfiilishästtäcke från Google får illustrera gårdagens hästdos.
 
Jag var bara chaufför och skjutsade familjens yngre hästtjej till stallet för ett planeringsmöte. Själv var jag halvt stallsklädd, halvt inte. Hade bl.a. glömt handskarna så jag hade bara ett par pyttesmå reservfingervantar på mig. Tänkte putsa utsidan av stallet lite, hö som blåst runt och nu kommit fram i vårsolen, lite skitrester från parkeringen efter föregående dags hästtransporter osv osv.
 
Men så den första jag möter är stallägaren/ridläraren som sätter mig i jobb, frivilligt förstås. Och medan en träning med utomstående tränare pågår inne i manegen så får jag hjälpa hon som har kvällsturen att ta in hästarna, både från ridskolans stall och det privata stallet.
 
Eftersom jag inte kände hästtjejen så bra, så var det första jag sa: Jag har ju en tendens att vara rädd för hästarna... Hon som själv hade egen häst och en hel del erfarenhet i bagaget sade bara helt lugnt: Ja men då kan du ju börja med XX som står i en egen hage. Och sen får du ta MM som också är snäll att hantera. Okej. Jag visste ju att XX var "sjukledig" och alltså hade en hel del energi i kroppen, och att MM har en viss "titt-förmåga" och hade sett hur han kunde spurta runt i hagen med svansen högt uppe i vädret om han var på det humöret, så jag svalde ett par gånger och sa OK.
 
Okej, jag hjälpte till med sju hästar. Täckena av. Och jag märkte hur jobbiga vissa täcken var, eller rättare sagt fastsättningen. En av de större finnhästarna som också var lite extra "bökig" i boxen hade bältesfastsättning framtill, alltså två remmar som satt ordentligt fast i söljor... jag som febrilt famlade efter karbinhakar eller nåt... fick börja pilla med spännena. Nåt my style, men det gick.
 
Efter det hann jag ännu fylla ett antal hösäckar till nästa dag, och föra ut några portioner i hagarna, innan jag fick återgå till chaufförsyrket :).
 
En helt otrolig overklig känsla efteråt. Frisk luft, hästdoft, lite utmaningar, och lite nytt, men massor av häst... Så bra jag mådde inombords på kvällen. Även om kroppen var trött, är inte van att hantera alla de där tunga täckena, och så var det ju förstås spänningen då man inte kände hästarna så bra...
 
Tidigare på dagen hade jag också hunnit en liten runda till grannstallet och fått känna på riktig vinterpäls som börjar få vårfiilis :). Kom nog hem med lite päls här och där :)... Så ska det vara den här tiden på året!

måndag 9 mars 2015

 
Vårfiilis?
Dags att väcka upp trädgårdshandskarna ur vinterdvalan. Eller nåt i den stilen.
Och jo, bilden är inte från i år, även om det nog finns tydliga början på scillor i deras varma blombänk. Knopparna har de ännu inte skuffat upp, om de inte gjorde det idag när det plötsligt var varmare än hittills i år.
 
Nä, kanske inte riktigt vårfiilis än. Men jag sökte efter den enda hela lövkrattan vi har, den har nog försvunnit nånstans. Kvar finns två med söndriga tinnar, men det går nog att dra ihop lite skräp med dem, och mer än så behöver man nog inte räfsa mellan snödrivorna än. :)
 
Den sena hösten gjorde ju att en hel del städarbete blev ogjort för mig, eftersom jag plötsligt fick en månads sjukledigt med krycksällskap. Och en av de första sjukdagarna kom första snön, så nu märks det en hel del konstiga saker i olika hörn. Krukor med icke-utplanterade blomplantor osv. Ska bli lite intressant att se vad som övervintrat och vad man absolut inte ens kan ana vad det är. :)
 
Låter kanske som om jag inte har så stora planer för trädgården. Jo, men de kommer senare, närmare hösten :). Lite som med porslinskursen, när vi har två kurstillfällen kvar får man världens bästa idéer om vad man ska måla, men hinner förstås inte...

Coffee or not coffee ska jag måla på kaffekoppar med fot, tänkte jag häromdan. Fåse om jag hinner... Först hade jag tänkte måla fem olika landskap på ett stort vitt ovalt fat som jag hittade på ett loppis. Vi har visst fyra kurstillfällen kvar... :)!

söndag 1 mars 2015

Björklav, laav juu, eller näver in my life...
Den här bilden är flera år gammal, men kunde ha varit dagens. Med sol, vårvinter, snö i bakgrunden och, ja, vårkänslor.
Var ute å plumsade i snön ute på en åker nedanför huset just, och såg märkliga hål i snön, ca femton centimeter i diameter, grästorvor uppslitna runtom och nergrävt alltså ända till markens fjolårsgräs. Men inga spår runtom.
Vi kom fram till att det troligen varit katterna som tassat på skaren och plötsligt hört mössen krafsa under snön. Katten hade antagligen gjort som räven brukar, tagit ett hårt skutt så att skaren gått sönder och sen har den försökt krafsa åt sig musen innan den hunnit undan. På ett annat ställe syntes små "skyttegravar" ringlandes i snön från ett av hålen. Troligen offret som försökt smita undan.
Men det här är bara gissningar, förstås.
Vår är det hur som helst. Oberoende den kalla vinden.
Stallet nästa. Åskådare fortfarande...

tisdag 24 februari 2015

 
Hästar och ridning har det varit rätt lite om här i mitt hobbyrum den senaste tiden. Jag har ju inte ännu kommit igång med ridningen efter att jag smakade på manegegolvet. Men jag har nog varit i stallet när familjens yngre hästfantast har varit på ridlektion och då har jag ju tagit tillfället att massera hästarna så smått, försöka skapa lugn stressfri kontakt, vilket det ju inte existerar så mycket av i en ridskola, tyvärr. 
 
Men idag efter jobbet blev det en sportlovsverksamhet som lite tangerar ämnet:
Vi företog en spontan åktur till närmaste Hööks-butik :). Det tar en och en halv timme att åka dit, men har man humör så går det. Och vi gjorde faktiskt fynd den här gången (också)! De har ju ett bonuskortsystem som jag nästan hade glömt, men som tur är hade jag kortet i plånboken. Det visade sig att vi förutom de förmånlig priserna på rean dessutom fick bonusen till godo, femton euro, redan vid det här köpet, så då kunde man nästan tycka det var värt resan, med alla 50% och dylika rabatter.
 
Dessutom är det ju så roligt att gå omkring i en riktig ridsportbutik :) ögongodis, eller vad man ska säga... Sånt tar man sig inte tid att göra en vanlig vardag annars, är det sportlov så är det :)!
 
(Angående bilden: Favorit i repris. Hästmassage är bra kontakt med hästen, kattmassage är också toppen :D!)

måndag 23 februari 2015


Googlade på porslinskoppar och hittade dehär med bladmönster. Inte för att det var såna jag hittade på loppis ida, det var bara vanliga helvita släta kanske tänkt som sockerskålar, men av Bavaria-porslin, för 1 euro.
Men det här mönstret påminde mig plötsligt om ett fat med bladmönster... eller var det påfågelsmönster eller vad... Nu måste jag nog söka fram det fatet och visa det här.


Och när jag nu råkade hitta den så snabbt och fick in en bild på den får jag ju konstatera att det ju inte var så stor likhet med den bild jag hittade på google högst upp i inlägget... Men något i bladväg i alla fall :). Och en massa egen fantasi, måla vartefter, hitta på medan penseln har färg... så blir det så här :). Men till min fasa stod det 2010 på fatet... Kan inte tro att det är så länge sen jag målade det!?

Nåja, min loppisrunda idag, länge sen senast, gav en hel del inspiration till porslinsmålning, det finns ju så mycket porslin på hyllorna, både kvalitet och fantasifulla exotiska mönster...

söndag 22 februari 2015

Snart vår!! Och på klafsiga vårpromenader i rejäla stövlar hittar man snart uppstickande torra grästorvor som kan inspirera till diverse smilisar, ta inte åt er av den fula grimasen :)! Den här är ju inte årets, än får vi vänta på så mycket barmark... Men snart...
 
Gick runt i trädgården idag, stövelskaften räckte ju inte till överallt i de rejäla snödrivorna, men ställvis kunde man till och med se gräsmatta, och mittför stenpartiet anade jag några fjolårsblad av den rosa nävan...
 
Så nog är det kanske dags att tänka och planera inför våren om man ska förbereda med sådd och sånt...
 
Jag borde ju ta itu med porslinsmålandet nu på allvar innan kursen tar slut och man åter lägger undan alla färger och penslar. Hittade ett stort ovalt serveringsfat på ett loppis häromdan (har jag skrivit om det här redan??) som var av riktigt porslinsmålarkvalitet. Vet inte om jag ska göra kanten runt på klassiskt vis med nån blomstergirlang och lämna hela övriga fatet vitt...
... eller om jag ska hitta på nåt helt nytt och udda och besynnerligt och kanske därmed också roligare att måla... (bilden från google, inte riktigt vad jag menade med blomstergirlang, men...).
 
Hittade ett fint mönster på jobbet (!!) medan jag satte frimärken på fakturor, frimärken klass I, de där fina rosorna som jag tror kom ut redan ifjol eller året före, kanske till vändagen. På de där 10st-arken med frimärken fanns en liten bild på två rosknoppar längst uppe på arket, inte egentligen frimärke men bara som extra prydnad... de skulle man kunna måla runt hela fatet, skulle rymmas säkert närmare trettio stycken... likadana... vilket inte alls är min stil, att måla många likadana motiv...
 
Vi får se vad det blir. På torsdag är det kursdag. Penseln i handen, olja på och så färg och så...