Välkommen till mitt hobbyrum!
Ursäkta råddet... mitt huvud är ännu råddigare :) och fullt av idéer och tankar.
Varsågod, här är en stol att sitta på.

Du kan ta katten i famnen i stället, eller lyfta ner den.
Hoppas du trivs!

tisdag 28 juni 2016

Trolsk stämning i skogen efter varmt sommarregn.
Ska man månne få plocka blåbär här om ett par månader?
Myggen gillar mig så starkt så jag vågade mig inte in i skogen och kolla om det fanns blåbärskart...

Man får verkligen försöka ta tillvara de små korta stunderna med fint väder och vacker natur.
Tog en kort promenad på ett par kilometer en kväll. Inget att skryta med. Ingen stor motionsdos, även om jag faktiskt tog lite skänkelvikning både till höger och vänster för att testa hur mjuk jag är i kroppen...

Skänkelvikning? Ja, när man inte springer rakt fram med näsan i färdriktningen, utan man vänder sig t.ex. inåt vägen och springer i sidled så att... äsch, vad svårt att beskriva... om jag skulle rita en bild...

 
... ja alltså det blev väl inte så värst mycket tydligare, men nu har ni nåt att fundera på :). Ni ser väl vartåt stortårna pekar :).
 
Viktigt här är ju att göra skänkelvikningen andra vägen också, dvs. att man då ställer sig med näsan utåt diket också. Och så en sak till: när man börjar så måste åtminstone jag tänka till lite så jag inte snubblar i mina egna fötter... :), men när man fått upp farten går det liksom av sig själv, och så får man ta armarna med i svängandet så de också får lite motion.
 


måndag 27 juni 2016

Snöflinga och stjärnöga...
... passar väldigt bra ihop, speciellt när snöflingorna är ljusblåa och stjärnöga så här vackert olikfärgade... snöflingorna fanns också i en ljusrosa-orange färg, syns lite till höger...

Så när jag tröttnar på kokande och diskande och annat -ande, så kan jag öppna köksfönstret och snegla på de här uppifrån. De finns i en liten "balkonglåda" utanför fönstret. Är man ute och vill kolla in färgerna så lyckas det inte lika bra eftersom alla blommorna vänder sig uppåt. Så egentligen är de väl felplacerade med tanke på att de ska pryda huset utifrån...
Sak samma.

Aklejorna har nästan fått vara ifred för ohyran i år. Vissa år har de ju helt blivit uppätna och alla knoppar skrumpnat bort. Men i år blommar de rätt fint. Endast ett par special-exemplar har tagit stryk och orkar inte slå ut mera, är jag rädd. Jag trodde inte att det var nån panik så jag sprejade inte så mycket tallsåpa på dem. Borde ha gjort det i alla fall...

Det var trädgårdsrapporten för idag :).
När det nu regnar så fint.

lördag 25 juni 2016

Midsommarnattens alla ingredienser.
Vacker solnedgång, blomster, trolsk dimma...
Bäddat för en liten promenad runt huset, ner mot skogsbrynet, ut mot vägen.
Räkna mygg, lyssna på fåglar, kolla in vattendropparna som glimmar överallt efter det lilla regnet som fräschade upp luften för en stund sen...

Mitthobbyrum har inte så mycket tid för sticksöm och brodyr... när naturen lockar... men handarbetena väntar nog tills nästa mulna och trista dag, då får de komma fram igen...

söndag 12 juni 2016

 

Vad är det för blomma?
Den dök upp ifjol i en burk som blev kvar i trädgården över vintern, tror jag, och sen gömdes/glömdes när gräset växte bredvid mina nävor som var rätt yviga då.
Men så började den blomma och jag blev fundersam.

Den ser ut som en ringblomma, nä större, som en stor rudbeckia, men nä, den har halvt lurviga blad, inte är det ju heller lammöron...

Har nån något förslag?

Nu är den borta, det kommer inte upp nåt i den krukan mer, tror jag.
Kanske en sommarblomma.
Nån okänd sort.
Exklusiv, exotisk.
Eller bara nåt vanligt.

Den gladde mig hursomhelst ifjol.
Fick mig att fundera varje gång jag gick förbi.
Och samtidigt glömde jag mina "bekymmer" för ett par sekunder.
Tack vara en okänd skönhet.

Fåse vilka upptäckter man gör i sommar? Som får en att fundera, glömma de vanliga bekymren för ett par sekunder...

torsdag 9 juni 2016

Paulian igen :).
Återkommer en gång per år med bild på den.
Gillar den så!
Och hur död var den inte i februari-mars! Och jag har inte gjort nåt... vad jag vet...
Nu blommar den så otroligt mycket att jag är rädd att det är ett farväl.
Vet inte varför jag tänker så.
Vet inte heller hur jag ska göra för att den ska återkomma nästa år.
Sköter jag den för mycket, försöker för ivrigt, så är jag säker på att den säger godnatt.
Blåvitt är alltid blåvitt :).

Som sommarhimlen.
Inte idag då, men...

Har just fått tillbaka elen efter den stormiga och regniga natten som bröt strömmen, och den on-off morgon med blinkande lampor som fick mig att äta morgonmålet kallt, ingen annan möjlighet, men när jag sen mitt i allt hörde kylskåpet starta, satte jag igång kaffekokaren för att eventuellt få lite koffein, och hann just bli klar med kaffet innan strömmen bröts igen...

That´s life on the country...

tisdag 7 juni 2016

Sommaren kom. Och en av de första att blomma där ute är den här som jag fotade för några år sen.
Nu när jag ser den här bilden märker jag att den var kraftigare förr.
Inga blommor har mått särskilt bra den här vintern.
Många har försvunnit.
Flera tomma fläckar finns i rabatterna här och där.
På vissa fläckar har jag förhoppningar om att det nog ska dyka upp lite liv i alla fall.
Men det finns verkligen rum för fler blommor nu.
Dags att ta en tur till något kvällstorg i nejden och kolla in om man kan få tag på nån trevlig planta för nån liten summa.
Så gjorde jag ju i fjolhöstas också. Och de har överlevt i alla fall.
Det är sen en annan sak om de mår bra. Nu minns jag inte ens vad de hette... måste kolla bakåt i bloggen... :).

Det där med frosten som drar över gårdsplanen märktes tydligt för ett par nätter sen.
Jag visste ju att det närmade sig noll grader men brydde mig inte om att täcka över något.
Visste inte vad som mest behövde hjälp.
Idag såg jag en mörkrosalila astilbe som hade stuckit upp tre skott ur marken.
Ett litet blad var orört av frosten, de andra var bruna, blir troligen till ingenting.
Det var bara tio centimeters avstånd mellan frost och inte frost.
Knepigt då att veta var man ska plantera vad...

Men man får se det som en utmaning, antar jag.
Det också.
Liksom mycket annat här i livet.

måndag 16 maj 2016

Mossa i gräsmattan? är ett rätt vanligt uttryck i reklam från handelsträdgårdar på våren. Och så säljer de något bra att strö ut på gräsmattan för att slippa mossan.
Sånt har jag aldrig testat. Säkert bra det också.

Nu var det bara så att jag fick ett infall för några veckor sedan, när jag råkade se en av husets gamla rejäla lövkrattor, en sån med långa "järntrådspinnar", som jag inte vet om det går att få tag på mera. Hittade ingen bild på google heller som skulle likna...

Så gick jag omkring på gräsmattan och räfsade opp mossan, som faktiskt verkade växa så där "klumpvist" som hoparna på bilden. Det blev flera varv med skottkärran innan jag fick bort alla hoparna. Och då var jag inte ens vidare noggrann.

Sen dess har värmen varit på besök, och nu kom regnet, så nu är det gräsmatta och grönt. Jag vet ju inte om det ser bättre ut nu än det skulle ha gjort om jag inte räfsat. Mossa finns kvar förstås. Den får man ju inte bort helt och hållet även om man skulle försöka.

Poängen med räfsandet var mest att få vara ute i vårluften, få lite motion, och som bonus eventuellt göra nån nytta även om det inte skulle märkas.

Poängen med det här inlägget är väl: ta till vara nyttomotionen om det bara är möjligt.
Igår var inte humöret det bästa. Inte vädret heller. Men ett par gånger tog jag på mig regntåliga kläder, tog en runda, drog opp fem maskrosrosetter (de allra största) i gräsmattan, ett par små i blomrabatten, och så var det också några frodiga hundflokor längs häcken som jag ville få bort.

Och om man inte har tillgång till trädgård för nyttomotionen?
Vicka på vristerna hundra gånger där du sitter. Sträck på armarna några gånger. Spreta med fingrarna så alla fingrar får stretchning. Sänk axlarna...

... och nu är det som om jag hör någon säga: sluta predika! :)
Så jag gör väl det och hoppas att ni får en bra dag, så bra som möjligt!