Påskgräsfläta och annat...

Länge sen sist, kan man säga. Och bildens påskgräs är fjolårs, eller förrfjolårs... men snart aktuellt...

Nej, jag har inte sått påskgräs än, fast det skulle väl vara dags om man vill ha precis lagom långt gräs till påskhelgen om två veckor. Fåse när jag gör det ;).

Däremot så plockade jag ner några tomatfrön i ett par burkar häromdagen.

Jag vet, det är sent egentligen, om man ska göra det på riktigt, men jag gör det bara på skoj. Jag tål inte så bra att ha en massa "färska" blomkrukor som doftar starkt av mull och grönt i huset. 

Men olivträdet (inomhusblomma) har jag "beskärt" och försökt sätta sticklingarna i mull och se om jag får fler "träd" till "olivträdplantagen". Bara på skoj det också.

En påskkaktus som jag köpte halvdöd på en blomrea har sin första knopp, men det tar så länge för den att slå ut så jag är rädd att den torkar bort. Vågar ju inte heller röra i krukan för mycket. Minns att mamma sa nån gång att man absolut inte får vända på krukan när knopparna börjar synas, för då trillar de bort. De vänder sig säkert mot ljuset och sitter inte så stadigt att de klarar såna stretchningar.

Lite som min nacke då, knakar och sprakar när jag rullar på huvudet :).

Utomhus har jag börjat kapa en häck som inte har klippts ordentligt på över 20 år. Det märks, eftersom många av stammarna är bruna inuti. Så där har jag en liten utmaning att få det fixat. Sen hoppas jag verkligen att den hinner växa upp och ge lite insynsskydd fram mot midsommar... För gräsmattan innanför är allt annat än grann...

Nedanom gården, längst ner mot skogen, har det kapats en skogsplätt, vilket betyder att från den sidan finns det plötsligt insyn också, rätt in mot gården. Där har varit tät, fin skog. Nu borde jag snabbt få fram buskage som kunde skydda åtminstone sommartid. Kunde man flytta dit syren och körsbär? De växer ju rätt snabbt? Samtidigt är de ju också såna som lätt sprider sig, och jag vill ju inte bidra till sånt i naturen... Man behöver tänka efter före...

Så det var vårdagjämning och man får vänta på att vädret ska luras sen i april, med snöyra och köld. Fåse hur det blir. Hur som helst syns det en varning nere i hörnet på datorskärmen att pollenhalten börjar bli hög. Jag har nyst en hel del de senaste dagarna, men jag tror inte det har med pollenallergi att göra. Inte förkylning heller. Snarar dammallergi... med tre sticksömmar framför mig på bordet och en massa papper...

Fast förresten, borde kolla upp sälgen. Det finns en stor fin sälg i ett hörn av gårdsplanen, den brukar kunna blomma väldigt fint, kanske den har börjat. Tyvärr blåste halva trädet ner, det fanns visst två stammar, i den senaste stormen. Borde städa undan det också. Så det finns annat än sticksöm att ta i handen.

Jag såg en reel på ig igår. Ett inslag från en typisk tv-show där det finns en kock som fixar nåt gott, och en intredningsexpert som ger tips, och andra intressanta inslag. En jätteung blomsterexpert fick frågan av programledarna: hur ska man göra för att hålla den fina vårbuketten vid liv så länge som möjligt, vad ska man sätta i vattnet? 

Den unga blomsterexperten tog programledarens händer i sina och sa: Lyssna nu noga. Det är inte meningen du ska hålla dem vid liv så länge som möjligt. Det är meningen du ska njuta av dem nu. Livet är sånt att det föds, lever, och dör bort, och så kommer annat i stället. Man ska njuta av det medan man har det. Programledaren blev nästan chockad, tårögd, och jag förstår det... Men det var nåt viktigt som kom fram, som också är bra att minnas nu när naturen vaknar till liv efter vinter och kyla: Ta vara på stunderna, ögonblicken, nyckelpigan, fjärilen, fågelns kvitter... 

Nu blev det här långt, kunde ha delat opp det i flera inlägg... men som en ung kille sa till mig då jag svarade på hans korta fråga med ett långt mail: tack för romanen :D! sån är jag...

Hoppas våren kommer med lagom steg och med inte alltför svåra köldknäppar, så att naturen hänger med. Ha det gott!