Det är däremot väldigt smart om man vill fota blommorna men inte vill visa hur orensat det är överallt.
Sån är min trädgård. Har alltid varit, men nu mer än nånsin.
Men jag njuter av att se alla blommor som trots det orkar visa sin prakt, sin överdådiga färgskala, eller bara försynt titta fram bakom allt "skräp".
Som spetsmössan jag skrev om i förra inlägget (länge sen, jag vet). Den blommar nu, med två blommor, men djupt nere bland ogräs och stjärnflocka och knoppande höstaster. Men jag är för lat att överföra de bilderna hit.
Och de två spetsmösseskott jag hittade har jag också hittat ett ställe åt att plantera på. Inte gjort det än, men har hittat en plats "framför mina ögon" men ändå lagom skuggig och fuktig, menar jag, för att spetsmössan ska trivas. Och lagom skräpig omgivning. Måste bara märka ut planteringarna sen med ihopflätade kvistar runt om, eller nåt. Så de inte glöms bort.
Sånt där smått är så roligt. Och kostar inget. Trevligt semestergöra. Ger glädje varje gång man ser dem. Får en att stretcha lite extra för att få syn på dem. Stretcha är bra :).
Har annars tagit det lite lugnare ett par dagar, just in case. Tog i mitten av veckan den tredje dosen mot det många den senaste tiden tagit doser mot. Och kände lite mer reaktion än tidigare så har tagit fler pauser och valt lite mer vad jag gör. (I stallet blev det tre tredjedels skottkärrlass i stället för ett fullstort lass.)
Svårt att veta vad som är inbillning och vad som är "på riktigt". Har blivit mer väderkänslig på gamla dar :).
Men det finns ju alltid saker att göra, också små saker, som t.ex. att duscha blommor.
Ytliga tankar det här, och ändå kan det vara nog så viktigt att vara här och nu.
Lätt för mig som äldre att säga, hur tänker de unga?
Finns väl nog en djup visdom i de gamla, ofta broderade orden: Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, men idag hjälper Herren.
Hoppas ni hittar tid att andas, att vara, att se och höra, det som är livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar