Och mössens julafton är en trevlig och svängig schottis. Men mössen, om de rör på sig, och inte ligger stilla under byrån som den på bild, de är inte populära...
... annat än bland husets fyra katter då förstås.Det verkar åter ha varit en sån där höst så mössen har gillat att komma in i huset.
Rätt många år har gått nu utan just nåt knaprande alls i väggarna eller på vinden, men nu...
Det råkade sig så att jag brukar ha gammalt rågbröd på tork på ett fat uppe i sovrummet (där katterna inte kommer åt att leka med brödbitarna eller knapra i sig, då de ju inte alls får nån egen mat överhuvudtaget, det syns ju på dem att de håller på att förgås av hunger... Not!)
Brödbitarna skulle ju kaninen få förstås. Som variation till knäckebrödet. Jag tror han gillar det skarpare rågbrödet bättre, mer att bita i, mer tuggmotstånd, hälsosamt för hans tänder att få jobba lite.
Men så var det då ett av de där berömda mössen som råkade känna aromen av brödet och febrilt började söka efter källan till aromen. Jag hörde nattetid hur han sprang på taket i sovrummet (vi har ett tunt gammalt tak av spännpapp, så det hördes väldigt bra när han sprang där). Småningom hittade han ingången via ett värmerör som kom nerifrån källaren och ut i sovrummet till värmeelementet.
En natt vaknade jag då av att han knaprade på en av brödkanterna strax bredvid min säng på golvet. Tur för mig att brödbitarna inte var så små. För han hade lyckats släpa med sig en rätt stor bit över golvet, men inte fått med sig biten in i väggen vid röret. Så jag märkte ju hur han kom in. Och visste följaktligen var jag skulle placera mössfällan.
Nåja, inte roligt alls det där med att fånga möss. Men inte heller roligt att hitta små svarta "efterlämningar" av möss överallt. Jag har också sett hur katterna ibland vaknar med ett ryck ur sin sömn och ivrigt följer med blicken något som de hör inuti väggarna. Då vet jag att en liten grå med svans återigen har tagit sig in i huset på nåt sätt.
Vad har den här texten för poäng då?
Tja, de där mössen kunde ju hållas där ute, så får de vara vid liv och reta katterna.
En gång när jag skulle fylla på med frön åt fåglarna så var det en liten stackare som tydligen klättrat uppför fågelbrädets stolpe och hamnat inuti "plastkrukan" och inte mindes hur han skulle ta sig ut.
Det var lite otrevligt att se honom där inne, hjärtat bultade, han andades häftigt. Jag lyfte upp hela "plastkrukan", tog av locket och "tömde ut" honom på gräsmattan och sa strängt: se nu till att du inte kommer in för då hamnar du i mössfällan. Men jag vet inte om han förstod stundens allvar...
Nog om detta.
Ska kolla mössfällorna och så ska jag säga godnatt.
Vi ses i morgon, eller nån annan dag :).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar