Nåt för storfiskarn att tala om...

... eller inte.

Det var så att jag har hamnat att ge akvariefiskarna mat eftersom familjens yngsta inte tål hantera fiskmatsburkarna. De torkade larverna får henne att nysa fruktansvärt och de allergiska reaktionerna sitter i nästan hela dagen.

 

Så jag ger dem mat. Så också denna morgon för en vecka sen.

När jag satt på akvarielampan så kollade jag som vanligt att alla fiskar var i farten.

Nej, jag kunde inte hitta svärdbäraren nånstans. Nåja, han kan gömma sig bakom pumpen eller termostat/värmestaven, han brukar ju lura i "vassen" där sedan han blev ensam svärdbärare för några veckor sedan.

 

Jag gav mat och skulle skynda vidare till morgonens andra göromål, då jag plötsligt hör ett konstigt ljud bakom akvarieskåpet. Jag visste där fanns ett hål i väggen som ledde till ett annat rum, så jag tänkte: oh, nej, mössen har börjat springa omkring i huset redan!

 

Men ljudet var lite udda, och jag tänkte jag måsta kolla ändå, och så såg jag i mörkret bakom skåpet att det var svärdbäraren som låg på golvet och flappade med stjärten som bara fiskar kan!

Jag slängde mig ned på golvet och försökte sträcka ut min hand så långt som möjligt bakom skåpet (det gick ju inte att rubba med sina 600 liter vatten ovanpå). Som tur är nådde jag just och just till fisken, plockade upp den, men han hoppade ur min hand igen, jag gjorde ett nytt försök och lyckades "fiska" upp honom :).

 

Jag slängde i honom snabbt utan att titta desto mer. Han rörde på sig, det var huvudsaken.

När han kom i vattnet var han väldigt omtumlad, vinglade hit och dit, simmade snett som sjuka fiskar brukar, och med en rejäl dammråtta längs ut på sin präktiga svärdbärarstjärt :)!

 

Försent att försöka ta bort den, tänkte jag, han dör väl ändå snart av sviterna från utflykten.

Men det är en vecka sen nu, och han simmar glatt omkring i akvariet, har börjat äta normalt igen, och har tappat sin långa svärdsvans!! Men det ser faktiskt ut som om han håller på att få en ny, som unga svärdbärare, man ser att svärdet växer ut .

 

En sann men lite otrolig fiskehistoria...