Ja, jag tjatar om min blåvita saintpaulia, men det är bara så att jag blir glad när jag ser den ;)!
Den här bilden tog jag för en stund sen med laptopen. Svårt att tro att blomman hade knappt nåt friskt blad i våras :). Se där vad tålamod kan göra! För god vård är det inte, åtminstone inte medvetet, det blev bara så här :)!
Och ute är det grått och höstigt. Men så ska det vara den här tiden på året. Och egentligen ljuger jag nu så det bara sprakar höstfärger om det, för det är nog bara luften och himlen som är grå (disig), resten är både gult, grönt, rött, orange, mustigt brunt osv. osv. :) och mitt i allt några klart sprakande indisk fingerört, någon blodnäva med sina härliga blad, den nya blålila höstastern och ... Borde jag ta mig en promenad där ute innan jag åker till jobbet? :)
Igår kväll blev det en biltur i skvalande regn längs långa skogsvägar, både raka och krokiga, och hem kom jag med en navkapsel mindre... Jag vet ungefär var den flög av, men vet inte om det löns att åka och söka den, möjligen flög den långt ner i diket...
That´s life in the country.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar